Blood rose (PRS)

"Om du vill ha någon att älska kunde du be Luce hämta en." han tog tag i hans hals och klämde åt.
"Tyvärr är din tid över!"

"Varför tror du jag är med dig? Jag har spanat på dig under en tid och mästaren är inte glad över att du inte hör honom. Du måste äta fortare och bli starkare."

Hon reste sig upp och ställde sig på ostadiga ben.
"Men vad är jag? En givare?" Hon gnydde plågsamt och satte handen för pannan.
"Nej jag är inte en givare!"

Läkaren blev snart helt strypt och dog snart.

" Inte äta för fort " sa James och såg snart sin mamma komma gående mot sitt hus hon såg James och stannade upp och sprang några sekunder senare fram till James och kramade om honom.
" Jake mitt barn " sa hon och hennes ögon fylldes av tårar. Hette jag Jake förut tänkte James förvirrat.

Vincent släppte och gick ifrån rummet. Sen fortsatte han mot Scarletts rum.
"Oliver vi måste till källaren." Han såg på Scarlett som grät nu.

Luce såg på dem båda och suckade. Det skulle bli jobbigt att behöva separera dem igen.
"En timme. " Han satte sig på en bänk och tände en ny cigarett.

" Um gärna " sa Oliver och smet ut ur Scarletts rum direkt.

" Vad menar han med en timme mitt barn och vem är han ?" Frågade hans mamma.
" Får inte säga " sa James och satt snart inne i huset och pratade över lite fika.

Scarlett såg oycklig ut men hon var så trött så hon somnade och sov nu tungt.

Vincent kom ner där hans kista var och log.
"Har en extra." Han klev ner i kistan och suckade.
"Här kan ingen skada oss och det är skönt på något vis." Han lade sig och placerade locket över.

Efter en timme knackade Luce på och väntade.
"James kom nu!"

" Mamma måste gå " sa James
" Nej snälla Jake stanna " sa Kvinnan.
" Måste " sa James och reste sig och gick ut ur huset han hörde sin mamma gråta och började själv bli gråtfärdig då.

Oliver såg på sin kista han la sig i den och la locket över sig. Han njöt av den sköna känslan.

Luce gick in till modern och placerade sin hand över hennes ögon och mumlade.
"Din son är död. Ni fick reda på det förra månaden." Han såg på kvinnan och lämnade sedan huset. Satte sig i bilen och suckade.
"När vi kommer hem så är det din tur."

James satte sig såg in i köksfönstet och såg sin mamma gråta han undrade vad Lace hade sagt åt henne men var osäker på om han ville veta det.

Han startade bilen och suckade.
"Kan be mina ändra minnet igen." han log.
"jag var rätt elaak när jag bytte sin mammas minne. "

" Det är bäst för mamma hon repar sig hoppas jag " sa James lågt och såg ner han orkade inte se sin mamma gråta mer.