~Kärlek i en Flammande Bägare på Hogwarts~ [PRS]

Penelope ser fundersamt på Jade när hon dimper ner i stolen mitt emot henne. Hon hade inte hört henne komma så det blev en liten chock när hennes bästa vän börjar prata och sätter sig ner mitt emot henne.
"Åh, Pene, du anar inte vad jag just varit med om!" säger Jade, Penelope stänger boken och ser upp på sin bästa vän som har ett otroligt leende och hennes ögon tindrar. Penelope ser intresserat på henne och lyssnar när hon berättar vad som precis hänt henne.

Penelope sitter mest tyst och lyssnar medan Jade hasplar ur sig allt i sin låga biblioteksröst. Penelope nickar och säger korta ord där det behövs och inom hennes sprider sig en känsla av att allt kommer att förändras detta året. Hon är så glad för sin bästa vän som äntligen börjar få den uppmärksamheten som hon så djupt önskar från deras professor.

Efter nästan tio minuter av att ah lyssnat på Jade så vet Penelope precis vad som hände, eller, i alla fall det som Jade valt att dela med henne.
"Så..? Ska du träffa honom? Jag menar ensam, efter arbetstider? Snape? Han gör inte sådant ju..?" säger Penelope och ser med glada ögon på Jade och ler glatt.

"Jag vet, jag kan knappt tro det!", säger Jade och ler strålande mot sin vän samtidigt som hon börjar plocka fram sina böcker. Lite studier tänkte hon försöka klämma in innan middagen, ifall hon skulle lyckas koncentrera sig.
"Åh, Pene, det här är världens möjlighet för mig. Att få arbeta på Ministeriet vore en dröm. Att han är villig att hjälpa mig är en ännu större dröm. Jag vet inte vad jag ska ta vägen, jag kan knappt sitta still", säger hon sedan och studsar lätt på stolen.

Penelope sneglar mot Jade och fnittrar lite medan hennes bästa vän bokstavligen inte kan sitta stilla på stolen. Hon öppnar upp sina studieböcker igen medan hon fortsätter att prata med Jade.
"Det vore verkligen en otrolig möjlighet för dig, att få ett sådant långt försprång gentemot alla andra som vill ha det jobbet. Jag menar, ingen kan ju förneka att professor Snape är otroligt skicklig och besitter mycket kunskap. Ovärderlig kunskap." säger Penelope och ser sig omkring snabbt i biblioteket för att njuta av all kunskap som gömmer sig innanför böckernas bindning.
"Ovärderligt..." mumlar hon lite tyst för sig själv men återvänder genast till sin bästa väns närvaro.
"Så, jag tycker absolut att du ska ta chansen. Jag menar, det har ju andra fördelar också... Inte bara kunskap..." fnittrar Penelope fram och ler mot Jade.

Jade ler brett mot sin vän.
"Nej, definitivt inte bara kunskap", säger hon och fladdrar med ögonfransarna i ett försök att göra sig lustig över den absurda tanken att hon någonsin skulle lyckas med att förföra deras mystiske professor.
"Men det känns som att det redan börjar hända otroligt mycket spännande, Pene, och det här är bara vår första dag tillbaka!"

Hon ler igen och slår sedan upp en av sina skolböcker. Än är det en stund kvar innan det är dags för middag och hon vill gärna utnyttja tiden så gott hon kan fram tills dess. Om hon bara kan lyckas koncentrera sig trots alla tankar som far runt som pixignomer i hennes hjärna.

Penelope virvlar en hårlock runt sitt finger, om och om igen medan hon fokuserar på boken framför sig. Hon tar in kunskapen och för över den till ett pergament vid sin sida. Minuterna tickar förbi, allt känns lugnt och härligt. Men då och då smyger sig ovälkomna tankar in om den stilige och mörkt mystiska unga mannen från Durmstrang. Penelope skakar sitt huvud lite och suckar innan hon fokuserar på sina studier igen.

Minuterna har passerat otroligt fort, när Penelope ser upp på klockan nästa gång är den kvart i sex och middagen i Stora Salen har redan börjat serveras. Penelope ser hastigt mot sin bästa vän som verkar försjunken i tankar.
"Jade, middagen har redan börjat. Ska vi plocka ihop och gå ner till Stora Salen?" frågar hon Jade med en kurrande mage och ett glatt leende.