De utvalda

"Vad i helvette tänker du med Ethan?" fräser Eletha till och slänger iväg mannen så han far genom luften och slår i stenmuren. Hon var verkligen stark speciellt då hon inte kunde kontrolera sig.
"Varför gjorde du så? Hur mår du?" frågar hon med oro och drar upp honom på fötter.

"Han kallade dig en slyna, det äcklot!" muttrade Ethan. Han var lite mörbultad efter att ha blivit nerbrottad men det var inte så illa. "Jag mår bra....tror nästan jag gjorde värre skada på honom".

Eletha skrattar lätt, "Jaha, men det är ett ganska normalt ord, män gillar inte att se sig besegrade av kvinnor det förstör deras manlighet." flinar hon och nickar. "Det gjorde du, du gör mig mycket stolt, men rör på fötterna nästa gång så blir du inte nerslagen, ler hon lätt.

"Då antar jag att min manlighet är ganska förstörd?" sa Ethan och log lite. Han plockade upp bågen igen som han slängt mot marken och spände strängen lite.
"Uppfattat, ska tänka på det" log han sedan och la en pil på bågen och skickade iväg den.

"Beror på om du tycker det eller inte." sa hon och ryckte på axlarna, "Och tack för att du gjorde det, men gör det inte nästa gång, det kan sluta illa." ler hon och ser efter pilen som träffar måltavlans mitt och hon kastar dolken efter den som träffar måltavlans ytterkant.

Ethan nickade, han skulle försöka tänka på det men han hade uppslukats utav ilska. Det var svårt att tänka klart och förnuftigt då.
En tanke slog honom då. "När bestraffar kungen någon? I sådana här lägen?".

"Sitta i fängelse ett par dar, bli utan mat, spöslitning, stupstock eller liknande, han ar tortyrkammare i fängelsehålorna." sa hon med en normal samtalston. "Det beror på vilket humör han är på och vad personen i fråga gjort." säger hon eftertänksamt.

Ethan ryste till av alla bestraffningar Eletha räknade upp. "Hoppas han är på bra humör då...." mumlade han. Han vill verkligen inte bli straffad.
Han sköt iväg en till pil.

"Det brukar inte vara så farligt första gången, du kanske kommer iväg med en varning." säger hon lugnande och hoppas det för hans skull, det var inte trevligt, det var det inte.

"Hoppas det...". Han såg emot mannen som fortfarande låg knockad mot muren. "Tack för att du hjälpte mig förresten". Han sköt iväg en till pil samtidigt som han tittade bort och dne träffade också i mitten.