PRS(AlexZz och Jessica Tonks)

Mia tittade på Benjamin igen. Han hade känts väldigt varm förut..Hon la sin hand försiktigt på hans panna. "Du har feber..." sa hon oroligt.
Skogsvaktaren fnyste. "Förlåt, men det började regna och åska så vi satte oss under grannen här, men nu är min vän sjuk...".

"Har vad? Det är inte bra." Suckar Benjamin och kryper ihop av frossan som ändå bara fortsätter komma. Den gamle mannen kommer för nära för att Benjamin inte ska försöka backa.
"Nej, det ser inte bra ut." Konstaterar mannen, vad är han? Doktor?

"Inte bra..." sa Mia. Vad skulle de göra nu? Benjamin behövde vila någonstans där vet var varmt och torrt. Visserligen var det varmt i skogen, men väldigt blött.
Skogsvaktaren såg ut att fundera lite innan han sa "Det finns en stuga här i närheten, om ni måste får du väl bädda ner din vän där". Han verkade ha tinat upp lite...
Mia sken upp "Åh tack! Ni är verkligen vänlig". Hon ställde sig upp och räckte en hand för att hjälpa Benjamin upp.
"Äsch då" sa skogsvaktaren och kliade sig lite i skägget.

Benjamin kan inte koncentrera sig på vad de talar om så för honom låter det mest som dravel och saker som han inte riktigt vet om han ska kommentera eller säga något om. Men när Mia reser sig så tar han hennes hand och tar sig upp. Även om hans förmåga flippar ur en aning när han i ena sekunden är helt gjort av sten och i nästa samma gamla Benjamin. Det brukar hända när han är sjuk, instabila förmågor är ett helvete alltsomoftast.

"Stugan ligger dutåt" sa skogsvaktaren och pekade åt söder. "Det finns mat och rent vatten där". Sedan gick mannen vidare
Mia skakade på huvudet för sig själv och grimaserade lätt till då Benjamins hand var sten för en sekund.
"Kom" sa Mia och drog med sig honom åt det hållet mannen pekat åt. Efter en kiten stund kunde hon se en stuga. De kom fram till dörren och hon öppnade enkelt den. Det var mycket enkelt där inne, en säng, en byrå, några.köksskåp och en diskho med kran. Hon släppte taget om hans hand.

Skogsvaktaren hjälper honom i sängen och säger något som inte han själv uppfattar. Något om vila, säkert att han ska vila. Han kallsvettas, det är åtminstone så det känns när kylan aldrig tycks upphöra. Men i nästa sekund blir han brännande varm igen och Benjamin försöker få bort filten som mannen försökt lägga över honom.
"Frossa." Konstaterar mannen med en suck.

Mia funderade kort vad man kunde göra mot feber, vila, och dricka mycket kom hon på. Hon öppnade ett av skåpen och där i stod några trasor och glas. Hon tog ut en trasa och ett glas och satte på kranen med vatten. Hon fyllde glaset.
Hon gick fram till Benjamin och räckte fram glaset samtidigt som hon sa "Här, du behöver dricka".

Benjamin dricker lydigt upp vattnet och tvingas i princip bakåt i sängen av mannen när Benjamin vill resa sig upp. Han ville bara hjälpa till och inte vara till hemskt stort besvär. Han tycker inte om den känslan överhuvudtaget. Men det spelar nog ingen roll när mannen är väldigt mycket starkare än Benjamin som just skiftade från papper till stål och sedan snabbt tillbaka till vanliga Benjamin igen.

"Stanna kvar i sängen" instruerade skogsvaktaren. Han studerade Benjamin då han bytte form. "Krafter va?" sa han.
Mia nickade som svar på skogsvaktarens fråga till Benjamin. Hon gick fram till kranen igen och blötte trasan hon höll i. Hon gick fram till Benjamin och mannen steg åt sidan.
Hon la försiktigt den kalla och våta trasan på hans panna. "Man ska svettas ut feber, men det gör ju inget att man försöker göra det bästa utav situationen".

"Jag hatar att vara sjuk." Säger Benjamin när han skiftat från något som liknar tyg till glas och äntligen lyckats bli så gott som sig själv igen. Eller så kanske det är att han verkligen inte vill förvandlas till slumpmässiga och konstiga saker. Kanske kommer han förvandlas till smältande järn om han blir varmare, men med ens så fryser han och försöker bli av med filten som ligger över honom.