In Wonderland (PRS)

"Tack." Säger Alexa igen och klättrar upp på hans hatt och betraktar alla de underliga människorna som är innanför porten. Mallyumkin stirrar på henne som om hon verkligen borde gå ned, eller något. Men varför skulle de bry sig om att Hattmakaren hade en flicka till hattprydnad? Tanken på sig själv som hattprydnad får henne vilja skratta. Fast kanske är det egentligen att hon tycker att folket är roliga, men ändå konstigt häftiga. Seriöst, det finns en kvinna med stora, stora öron, och en med en minst lika stor näsa som den andra kvinnans öron. Båda två ser helt förskräckliga ut.

Ingen la direkt märkte till Hattmakaren då han såg lika konstig ut som de andra. Samt att vakterna heller aldrig såg honom.
Han smet in i ett litet torn och det verkade som han kommit rätt. Tornet var mörkt, unket, och man kunde höra gnällanden om att släppas ut.

"Är kaninen här?" Mumlar Alexa till musen som nickar diskret, men lite - nästan väldigt - tveksamt. Fast Alexa ser bara till att hålla i sig i hattkanten. Eftersom det guppar och så, samtidigt känner hon sig så där lätt distraherad då hennes blick sveper från sida till sida.

Hattmakaren fick syn på McTwisp som satt i en cell. "McTwisp!" sa han lågt och gick fram till honom. Mctwisp verkade väldigt förskräckt över att se de. "Vad gör ni här? Ni kommer också bli fångade" sa han.
"Det som är meningen" sa hattmakaren leende. Han satte ner Alexa och Mally utanför kaninens cell och gick sedan ut ur tornet igen. Han väntade bara på att någon vakt skulle se och ta honom.

Alexa ser efter honom, oroligt, men vad ska hon göra? Hon är alltför för liten för att följa efter den stora mannen, fast musen verkar göra ett tappert försök. Samtidigt som Alexa försöker hitta en nyckel, få ut kaninen. Det är väl därför de kom hit, liksom.

Plötsligt fick en vakt syn på honom och kände igen Hattmakaren. "HEY! Ta honom!" ropade han och en drös av vakter kom fram och sprang fram till honom.
De tog tag i honom och drog honom med sig in i självaste slottet.
Hattmakaren blev förvånad. Skulle de inte sätta honom i en cell? Då gick en fasansfull tanke upp för honom, de skulle nog ta honom till röda drottningen....

Alexa lyckas hitta nyckeln, men hon når den inte. Inte än iallafall och Alexa betraktar den väldigt ojämna väggen. Hon kanske kan klättra, eller något. Det vore en bra idé, det låter som det. Så Alexa börjar klättra och väggen var, lägligt nog, såpass skrovlig och grov att det inte var så svårt. Förutom att hon skrapar upp sig lite här och var men snart, och otroligt nog, är hon uppe vid nycklarna.

Mally kom fram till dörren och hann precis kolla ut då vakterna tog Hattmakaren. Hon blev alldeles förskräckt och sprang tillbaka till Alexa.
"Han blir tagen till röda drottningen! Han hatar henne och kommer säkert säga något dumt och då avrättar hon honom" pep Mally förtvivlat.
Hattmakaren blev mycket riktigt taget till ett stort rum med en tron i mitten, och på tronen satt den röda drottningen. Hennes huvud var groteskt stort och med hennes röda hår såg hela hennes huvud ut som ett enda stort hjärta.

"Allvarligt?" Svarar Alexa och faller nästan mot en trolig död, om det inte varit så att hon hållit i nyckeln som det var meningen att hon skulle få fatt ned vid det här laget. Hon är ungefär en decimeter lång som max, möjligtvis kortare än så också. Så nu är hon rätt högt upp i luften och golvet är gjort av sten. När Alexa fått fotfästet tillbaka så tar hon av nyckeln och kastar ned den till musen som tar emot den.
"En förvarning hade varit utmärkt!" Ropar musen och Alexa börjar sakta klättra ned, under tiden som kaninen om och om igen stammar, mumlar och talar om att de inte borde vara här.

"Ja!" pep Mally argt över att Alexa inte verkade förstå allvaret i situationen. De var tvungen att ta sig till honom så han inte sa något dumt och blev avrättad. Hon tog sedan emot nyckeln.
Hattmakaren släpades fram till den röda drottningen. Hans ögon mörknade men han hade fortfarande ett galet leende.
"Så du är hattmakaren till min fula lilla syster" sa den röda drottningen meds in gälla röst.