PRS mellan Medi & Shaana

Vladimir spände sig och kände musklerna i armarna genast spännas. Redo för strid.
"Det kommer inte vara nödvändigt", ett par välbekanta stick i munnen avslöjade att huggtänderna var ute. Också redo.

"Men mästare..." Hon såg på honom och höll ett krampaktigt tag i kniven och hon hörde stegen komma allt närmare. Men hon drog sig längre bort och sjönk ner i ett hörn.

Hans självförtroende hade kommit tillbaka när han kände att doften från vardagsrummet inte kom från honom utan från en annan, främmande vampyr.
Ett fladder av blont hår var det enda han hann se av fienden för sedan hade han slängt sig själv mot fienden som inte hann ta sig undan tillräckligt snabbt.
De brakade båda två in i väggen och Vladimir var genast över henne. Han hejdade sug förvånat.
"Här försöker man hjälpa en gammal avlägsen släkting och vad får man för det? Man blir inslängd i en vägg", Rosita lät förorättad.

Hon såg upp och reste sig och lade huvudet på sned. "Mästare vad... vem är hon?" Hon tog sig upp och hon gick försiktigt fram och såg på kvinnan och backade genast undan. "Förlåt.."

Vladimir släppte henne inte genast vilket frammanade ännu ett leende från Rosita "Så du litar inte på mig. Du ber mig om hjälp men du litar inte på mig. Du har blivit en hycklare sedan vi sågs senast."

"Hycklare?" Alice såg förvirrad ut och vände sig om. "jag ska gå nu mästare." Hon smet ut från huset genom personal ingången och gick ner till grinden och vände sig om och såg upp mot fönstret.

Vladimir släppte Rosita så fort Alice hade avlägsnat sig. Tills han inte kunde känna av hennes doft i huset. Tills hon var ute ur huset, i trygghet från Rositas hungriga blickar.
"Flickan är under mitt beskydd. Om du rör henne..." Hans tonfall steg upp i ett hotande tonfall och han såg skarpt på henne. Hon fnös.

Hon gick ner på marknaden och köpte ägg och andra saker hon skulle tänkas behöva och gick upp till huset igen och smög sig in i köket och lade ner sakerna på bordet och svalde hårt. Det var så tyst nu.

Rosita och Vladimir hade gått ut på en promenad efter denna händelse. Gruset knastrade i vällust under deras fötter och Vladimir granskade alltjämt Rositas profil i den tidiga morgonens ljusstrålar.

Alice såg på deras kroppar från fönstret och hon började knäcka ägg i en skål och hälla i socker och mjöl. Hon vispade sedan med en blick ut.