Gatubarnens överlevnad

(Yeay! >8D I have an A!)

(( Omg. Jag är bara 12 år gammal och var redan rånat någon o__o ))

Ate skakade på huvudet.
"Jag vill inte vara skyldig någon någonting. Men.. Om du insisterar.." hennea röst dog bort och hon fortsatte, nu med blicken fäst på Fred's vän ".. Så kan jag ju alltid bjuda er på middag först." hon såg på dem med bestämd blick.
Det var det minsta hon kunde göra, och dessutom få pengar över till mat resten av veckan.

(Inte så ovanligt då xD)

"Visst, men Ash....Ashley här ska byta sina skor mot ett par i hennes storlek." sa Fredrika och försökte dölja det faktum att hon nästan avslöjat Ashtons namn. "Och jag ska sälja lite stöldgods." flinade hon lätt och hennes vanliga flin spred sig över hennes läppar, "Men ni två håller er till mig, jag vill inte att ni ska råka i klorna på någon av de här." säger hon och gör en gest över alla slödder som var där, småflickor borde inte vara där. Och Fredrika tänkte hjälpa dem sålänge de var med henne.

Ashley, Ashley, Ashley, Ashley.
Det var nu officiellt, han är en kille i klänning under en väldigt naturlig förklädnad. Han nickar mot Fred, han förstår vad han menar med slödder när en del dricker sittandes på gatan, andra som råkar få syn på Ashton ser obehagligt gillande ut. Ashton struntar i blicken och förbereder sig för att följa efter Fred, som har mycket större chans att hitta dit han ska.

"Bra" säger Fredrika och finner detta smått roande, då Asthon är en pojke i kvinnokläder och hon en flicka i manskläder. Dock förstår hon inte sig på Asthons val, att vara flicka och kvinna var mycket svårare, våldtäckt var överhängande och många gav sig på småtjejer då de verkade som mindre hot. Dock ver det enklare för dem att tigga då folk hellre verkade vilja ge till små flickor än pojkar. Hon nickar mot dem och tar sig in i folkvimlet och pekar åt höger, "Vi letar på Hinken eh......Sam." sa Fredrika och nickar åt Asthons skor. En man som hon visste var bra, en skojare och drack gjorde han med, men Fredrika gillade honom. Hon fortsätter och tar sig vidare tills en man i ett stånd får syn på henne och ler, "Fred." skriker han och hon banar sig fram till mannen med tjocka svarta polispnger och ordentlig kulmage. "Hinken." ler hon och ser på de andra, "Ashley och Ate, detta är Hinken, i sin ungdom svepte han en hel hink med ungerst öl, där av namnet." flinar hon och presenterar dem för varandra.

Ate sträckte fram handen genast och log lite ogillande mot honom.
Hon hade sett nog av fulla män, män som i sin vimmelkantiga värld våldtog flickor utan vidare.
Hon gillade faktiskt inga män. Alla var lika värdelösa, elaka, fula, naiva, galna och äckliga.
Hon sneglade på Ashley, nästan lite nyfiket. Som om hon ville veta vad hon tyckte om Hinken.
Men hennes blick drog snart till Fred igen. Men, Fred.. Det var ju en kille!
Hatade hon honom? Nej, ogillade? Kanske, hon kunde inte riktigt bestämma sig för om hon tyckte om honom eller inte.
Han var.. Konstig.

((Jao.))

Ashton synar Hinken uppifrån och ned, han har varit smart nog att ta av sig skorna innan de gick vidare. På grund av anledningen att han verkligen inte klarade av att nästan snubbla vid varenda steg. Så nu håller han dem i handen istället. Hinken synar dock honom väldigt intresserat, paranoid som han var funderade han genast på om den mycket äldre mannen kunde känna igen Ashton, trots att Ashton själv inte känner igen honom. Fast om Ashton ska vara helt ärlig så kan man nog säga att han inte varit så aktiv på att faktiskt känna människorna häromkring, utan mer... vad ska man säga egentligen? Köpa och sälja lät inte riktigt rätt när Ashton praktiskt taget rånat dem när han sålde här förut. Han var bra på säljsnack. Är, han är bra på säljsnack.

Fredrika som inte gillar Hinkens blickar på Asthon vänder åter uppmärksaheten mot sig själv. Även om hon visste att Hinken inte var en kvinnokarl på det viset men an visste inte. "Jo, det var så att Ashley fick tag på ett par skor, alldeles nya, men för stora, vi undrar om du har några i hennes storlek att byta med." säger hon och blinkar åt honom eftersom han förstog allt hur Asthon hade fått tag på skorna, "Och sen har jag lite grejer som skall säljas med." säger hon leende.

Ashton sträcker knappt fram skorna förrän Hinken börjar syna varenda centimeter av skorna. Han nickar gillande, gud, hur lång tid ska det ta egentligen? Hinken försvinner bakom sitt rangliga stånd och drar upp ett par likadana, bara mindre.
"Kanske de här." Säger han med skrovlig röst och Ashton tar snabbt emot dem och de större försvinner bakom ståndet i en hiskelig fart. Ashton trär snabbt skorna på fötterna, de är fortfarande lite för stora. Men samtidigt är de stora på ett sätt som bara ger lite extra plats och inte får honom snubbla runt.

"Funkar dem?" säger hon och ser på Ashton, hon vill inte att han skall bli lurad eller något och sedan vänder hon sig åter till Hinken och tömmer sina fickor på allt sitt stöldgods, ett par fickur, ett par sidennäsdukar, halskedjor och liknande. Hinken skrattar förnöjt och synar allt, "Alltid lika stort nöje att göra affärer med dig." flinar han och ger henne en liten bunt med sedlar. "Tackar Hinken." ler hon och ser på dem andra, sen när hade hon fått följeslagare?