PRS mellan Sideswipe och Ginny!!!!

Hazel låtsas tänka efter med överdrivet rynkade ögonbryn.
"Hmm... Jo... Jag har en teori: den som skulle bygga honom gjorde något hemskt fel? No offense, han är ju din pojkvän."

Jag himlar med ögonen. "Haha... Väldigt kul..." Jag börjar gå bort mot boden och Haz följer efter.

"Är det o-militäriskt av mig att vilja gå tillbaka till mitt rum, ta en dusch och lägga mig?" Frågade Hazel Emmony. "För jag tror seriöst att människor borta i Sverige kan känna lukten av mig."

"Visst! Vi ses senare då!" Jag ler.

"Ses!"
Hazel sprang tillbaka till sitt rum, tog en dusch, satte på sig vanliga kläder och satte sig med en bok i handen. En knackning på dörren fick henne att säga: "Kom in!"

((OH NO!! HAZ IS GONNA BE RAPED!!!))

Jag byter om till mina tränings-kläder och går till svärds salen, där jag hittar Ceeth.
"Vill du ha nån att tävla mot?" Jag dar mitt svärd och han ler.
"Ledsen syrran, men jag vill inte skada dig."
Jag ler och siktar ett slag med svärdet mot hans hals. Han parerar det och skrattar. "Jag varnade dig."

Det hela slutar med att Ceeth har ett hyfsat djupt skär sår på överarmen och jag ett ytligt på vänsterkinden.
Ceeth sätter sig ner på golvet och skrattar et svagt skratt. "Du är inte direkt dålig..."
"Inte du häller", ler jag och sätter mig vid hans sida. Han lägger en arm om mig och jag lutar huvudet mot hans axel.
"Vad tycker du om Nöten än så länge då?" frågar Ceeth.
"Hon är snäll... men..."
"Men du saknar Ammie och Rebecca?"
Jag nickar.

((I hate you right now. -.- Och om du kallar Hazel för Nöten en gång till så tänker jag inte rolla längre!))

Mike Thompson kom in i rummet. Hazel reste sig upp.
"Vad gör du här?" Frågade hon och struntade i om det lät otrevligt. Mike såg inte värst glad ut heller.
"Enligt lagen för nybörjarsoldater under 18 år måste jag komma hit och se hur det fungerar." Sa han uttråkat och stelt. "Så hur går det?"
Hazel svarade långsamt:
"Det går bra."
"Har du fått några vänner?"
"Jag antar det..."
"Hur känns det att vara här?"
Hazel började undra vad Mike egentligen var ute efter.
"Okej, antar jag."

((It was Ceeth not me!!!))

Jag följer med Ceeth till sjukan och går sedan och duschar.
Jag har precis somnat när det knackar på dörren.
"Kom in", gäspar jag.
Lex kommer in i rummet och rynkar pannan när han ser mig. "Du och Ceeth borde ta det lugnt när ni tränar så att ni inte tar död på varandra."
Jag suckar. "Vad vill du Lex?"
"Jag ville bara säga att det är kul att se dig le igen." Sen så går han.

((Du rollar Ceeth -.-))

"Är du bekväm med miljön?" Frågade Mike.
Han började seriöst att skrämma Hazel.
"Ja. Kan du snälla gå nu, och stäng dörren efter dig."
Ilska blixtrade till i Mikes ögon, men han gömde den.
"Jag har frågor kvar." Sa han stelt.
"Jag bryr mig inte." Svarade Hazel lika stelt. "Ut, tack."
Mike såg ut som om han ville protestera, men snart tågade han ut ur rummet.

((NEJ han är den levande menniska!!!!))

Vid middan så babblade alla om allt. Nick skrattade åt Ceeths sår, Peter pratade om bilar med Tom och jag och Haz pratade om allt mellan himmel och jord.