Power (Ett rollspel för alla)

Ja, detta blir bra! Då får vi hoppas att alla är aktiva

((Okej jag ska berätta för dig Luna99:
Våra karaktärer är 16 år. Och ska börja på en internatskola vid namn: Jellicoe School.
Vi har inte kommit alls lång. Krafterna ska inte upptäckas ännu. Just nu får karaktärerna sina nycklar och går upp till sina rum.
Det är bara å hoppa in ))

EDIT: Om någon är alldeles för oaktiv utan att säga till kan vi väl hitta på en dödsorsak? Typ att Ariana mördat karaktären.

Och om man är på semester kommer Ariana vara inblandad. Man kan ju vara förgiftad, bortrövad... osv.

Eller ska vi göra så? Är man iväg får man rolla vad som händer karaktären och skriva inom "(())" vart man ska. Är det en bra lösning?

((Oki, måste bara göra min mall. Men vi ska bort men ska försöka göra den på mobilen.))

sounds great

((Det här blev ju värsta Cirkeln-style o_o))

((Haha känner med det, men men. :3)

Francesca stod tillsammans med de andra nya eleverna, medan en stel gråhårig man ropade upp namn och gav ut nycklar. När han äntligen kom fram till S hade större delen av elevskaran tjattrande skingrat sig och begett sig till stina rum.
"Francesca Sawyer" ljöd över utrymmet. Hon gick fram till mannen som kvickt rabblade "Tredje våningen, rum 409, här är din nyckel".
Han tryckte en rostig rund nyckel som liknade dem som fanns på hotell i hennes hand.

Liz undrade hur man egentligen kunde bestämma sig att bete sig som den där blonda tjejen, som hette Mia. Bara tillbringa livet med att sminka sig, borsta håret, snacka om killar och kläder med sina tjejkompisar och trakassera sina klasskompisar. Liz trodde att det måste vara helt idiotiskt; men hon måste leva med det.
Hellre det än att leva med Evelyn.

[Okej, nu kommer den första creepy händelse inträffa. Orden jag kommer skriva nedan kommer höras inuti de begåvades huvuden.
Det kommer bli svart för ett ögonblick. Alla kommer se en mun i det bäcksvarta tomrummet. Som säger orden. Som helt enkelt eksr i deras huvuden. Spelar ingen roll vad din karaktär håller på med, detta måste höras inuti karaktärens huvud. Samtidigt som det är svart för ögonen.

Orden: Du är inlindad i en mjuk dimma kallad dröm. Men var lugn, du ska snart väckas.

Efter att detta hänt kommer karaktären tillbaka till verkligheten. De obegåvade i dennas närhet kommer inte upptäcka så mycket. Bara att din karaktär blir stel av jaa... Vad vet jag? Rädsla? Glädje? Du bestämmer! Men meddelandet måste höras!]

Serah öppnade försiktigt sin koffert för att ta ut sin packning. Bäst att få det överstökat. Hon avskydde när det var stökigt. Hon plockade försiktigt upp en vit tunika och la ner den i byrån. Bakom axeln gjorde Delia samma sak.
"Var bor du då?" Hörde Serah henne säga.
Men så plötsligt, när hon öppnade munnen för att svara blev allt svart. Hon befann sig inte längre i rummet, utan i ett tomt mörker.
Och då tog en mun form framför henne. Den började prata med likgiltig kall röst:
Du är inlindad i en mjuk dimma, kallad dröm. Men var lugn, du ska snart väckas.
Det svart försvann lika fort som det kommit. Serah befann sig åter igen i hennes och Delias rum.
"Vad hände?", viskar Serah.
"Vad menar du?", frågar Delia och ler oförstående. "Mår du verkligen bra?"

((någon som vill bo i mitt rum?))