~~Hedviggs liv~~

Tack så mycket

kapitel 25
ÖRTLÄRA

Det tog mindre tid än det gjort förut att gå ut.
Sjön glittrade som aldrig för viden blåste och fick löven att blåsa av från träden.
Utanför växthuset stod redan Professor Sprout lika smutsig som vanligt och väntade.
När hon såg oss vinkade hon oss till henne.
-Skulle ni kunna hjälpa mig att göra i ordning lektionen? Frågade hon.
-Ja, professorn, svarade jag.
Sprout nickade och visade vägen till växthus tre som vi skulle ha lektionen i.
-Idag ska vi se exakt vad som köttätande växter äter, sa Professor Sprout entusiastiskt.
-Vad kul, sa Carolle som älskade Örtlära.
-Hmm, sa Sprout stolt.
Hon började lägga upp köttätande växter framför varje stol.
Carolle tittade i en låda som verkade innehålla deras föda.
Hon la tre olika påsar vid varje kruka.
Jag och Joanne förstod inte riktigt vad vi skulle göra så vi stod bara där och kollade.
Tio minuter senare var dem klara.
-Tack så mycket för hjälpen, ni får fem poäng till Ravenclaw, sa Sprout.
-Det var ett nöje, sa Carolle.
-Ni kan lika gärna sätta er ner resten av eleverna ska komma snart, ni kan ta era redskap medan, sa Sprout vänligt, sedan försvan hon ut därifrån.

Eleverna strömma in, det verkade som om vi hade med Hufflepuff igen.
-Idag ska vi.... Professorn började berätta vad hon redan berättat för oss.
Jag satte på mig mina handskar av drakskin och öppnade en av påsarna.
Innehållet luktade förfärligt äckligt.
-Det där är flugsmet med vitlök, sa Carolle.
Med en äcklad min fastklistrad i ansiktet pressade jag försiktigt in födan i växtens så kallade mun.
Ett obehagligt ljud hördes och växten kräktes upp flugsmeten över mig.
-Stopp, allihopa, jag glömde berätta att ta på er förkläden så att era klädnader blir täckta av spya.
-Kom, Miss Chang, sa Sprout.
Hon gjorde någon sort av förtrollning och plötsligt var spyan borta från mig med lukten med sig.
Hon gav mig ett förkläde så jag kunde fortsätta.¨

Resultatet av vad dem gillar mest var döda nyckelpigor.
Lättad över att lektionen var över gick vi till vårat uppehålls-rum eftersom vi hade håltimme i en timme.....


Hope you like
Hope you like
Hope you like
Hope you like

I like xD

Tack skriver mer nu

kapitel 26
OVÄNTAT BREV

Hur kunde man slösa bort en hel timme på att spela knall-kort?!
Så snabbt vi kunde sprang vi hela vägen till lektionen i lektionen i Spådomskonst med bökerna i händerna.
Som tur var hade någon Slytherin elev kastat Densaugeo på en flicka i Ravenclaw.
Professor Trelawney försökte men misslyckades att trolla tillbaka hennes normala tänder, så hon sprang gråtandes iväg till sjukhusflygeln med ännu längre tänder.
-Kom in, kom in, sa Professorn och ledde oss in i rummet.
Rummet där vi skulle ha våran lektion hade någon konstig arom som fick hela huvudet att snurra.
Lektionen var att man skulle spå i tekoppar ytterst tråkigt.
När lektionen äntligen var slut kändes det som om jag skulle flyga till ett skumt ställe i söder. Utan att någon märkte flög jag ut.
Jag landade på någon med trassligt hårs axel...

Irriterat tog jag hans brev i näbben och flög iväg tillbaka till slottet.
-Var tog du vägen? Frågade Joanne oroligt.
-Lugn, jag gjorde bara en sak, försäkrade jag henne.
Joanne lugnade ner sig och berättade med glädje att klockan var halv ett och att det var dags för lunch.
Med knorrande magar gick vi till stora salen.
Just det brevet!
-Gå före mig ni, sa jag och sprang iväg för att ge Harry brevet...


Sorry för kort inlägg
Mer kommer senare idag

Bra meraaaaaaaa!!! C:

Jag älskar att du skriver så mycket och ofta ♥

Tack så mycket, skriver mer nu

Kapitel 27
SKÖTSEL OCH VÅRD MED MAGISKA DJUR

Jag flög till Gryffindor-bordet och räckte Harry brevet.
Han log mot mig och tog brevet, innan han hann göra någonting mer flög jag till en obevakad vrå i salen och förvandlade mig tillbaka.
Andfått sprang jag till Ravenclaw-bordet och satte mig ner.
-Var tar du vägen, egentligen? Joanne log ett snett leende.
Jag besvarade leendet och nappade åt mig ett kycklingben.

När lunchen var slut var det Trolldryckskonst.
Vi började dra oss långsamt dit.
Väl framme var alla redan där.
Den här gången hade vi tur, dörren öppnades precis när vi kom och en som vanligt sur Snape släppte in oss.
-Idag ska vi spendera hela lektionen på att skriva en uppsats, det måste åtminstone vara en sida pergament och den måste vara klar i slutet av dagen, den ska handla om vad Felix Felicis och vad som händer om man dricker den, börja nu! Sa Snape och satte sig ner på sin stol som han brukar.

När lektionen var slut lät den viktigaste delen av min uppsats såhär:

Trolldrycken är mycket komplicerad att brygga, och det tar sex månader att brygga den. Trolldrycken kan lätt misslyckas, och har i sådana fall förödande konsekvenser.
Felix Felicis ser ut som smält guld då den står för kokning, stiger droppar av brygden uppåt, men ingenting spills.

Den som dricker Felix Felicis för mycket får för mycket av det goda, och man beskriver att för mycket av den orsakar yrsel, vårdslöshet och farlig självsäkerhet.

Felix Felicis är förbjuden i samband med uttagningar, sportsammanhang, tävlingar och examensprov.


Nöjt lade jag den på Snapes skrivbord som man skulle göra och gick ut ur rummet.
-Åhh! Jag orkar inga fler lektioner! Klagade Carolle.
Jag nickade instämmande.
-Ähh, kom igen det är bara Skötsel och vård med magiska djur kvar nu, sa Joanne och drog med oss till Hagrids stuga.

-Hej allihopa! Sa Hagrid med sin höga bullrande röst.
-Hej, Hagrid, sa Carolle.
-Vad ska vi göra på den här lektionen? Undrade Joanne.
-Det får ni se! Skrattade Hagrid och gick in i sin stuga.
När han kom ut igen hade han flera stora lådor med sig.
Konstiga ljud hördes ur lådan och det luktade märkligt nog bränt.

Flera och flera elever kom och när alla var där öppnade Hagrid lådan och sa:
-Detta är Eldskrabban...


Hoppas ni gillar
Hoppas ni gillar
Hoppas ni gillar
Hoppas ni gillar
Hoppas ni gillar

Braooooooo meraaaa !!

Tack ska skriva mer nu



Kapitel 28
SPRÄNGSTJÄRTSKRABBOR

-....Eller egentligen heter dem Sprängstjärtskrabbor men man kan också kalla dom Eldskrabbor.
Flera förskräckta elever backade undan samt jag och Joanne, Carolle stod lugnt kvar och betraktade Eldskrabborna.
Eldskrabborna var otäcka varelser som verkade vara en blandning av krabba och en drake eller någon annan eldsprutande varelser.
-Vi ska lära oss vad dom äter, det ligger mat i den där lådan, sa Hagrid.
-Ska det där föreställa mat? Frågade en flicka från Hufflepuff.
-Ja, det ska det, svarade Hagrid och bad oss att börja mata dem.
-Inte ett till test vad levande varelser gillar! Klagade Hannah.
Jag nickade diskret och testade att stoppa i en sorts gegga nära Skrabban som jag hade fått.
Istället för att äta den exploderade den ursinnigt.
Med bränd Hogwarts-klädnad fortsatte jag att stoppa annan Skrabb-mat vid det som jag trodde var Skrabbans mun.
Den ville inte äta någon av maten och när lektionen var slut var alla förutom tursamma Carolle brände.

[Det kommer att bli ett dubbelkapitel eftersom jag tycker att det ovanför är för kort]


Kapitel 29
HOGSMEAD-TRÄFFEN


Efter den vanliga goda middagen lade jag mig direkt, och det var inte bara för att jag var trött utan för att jag inte ville se morgon trött när jag skulle gå till Hogsmead med Cedric.

När jag vaknade morgonen efter kändes allting alldeles härligt, men jag kom på att jag och Cedric inte hade bestämt någon tid, så jag antog att jag skulle vara där när tiderna öppnade (typ).

Hela dagen väntade jag och när det äntligen var dags, sprang jag hela vägen till tre kvastar.
Cedric var redan där.
-Hej, Cedric, sa jag generat.
Han tittade upp och sa:
-Hej, Cho,
Samtidigt som han log ett underbart leende.
Jag satte mig bredvid honom.
-Vill du ha någonting att dricka? Frågade han.
-Hmm, jag kan ta honungsöl, tack, svarade jag och log ett varmt leende.
-Två honungsöl, tack, sa han till värden.
När vi fick dem sa värden:
-Sex siklar och sex knutingar,
Cedric tänkte precis ta upp pengarna när jag hejdade honom.
-Jag kan betala, sa jag.
-Nej, Cho det behövs inte, jag bjuder, Cedric log mot mig.
-Okej, mumlade jag.
Han gav värden pengarna och gav mig
honungsölen.

När vi druckit klart frågade han mig om jag ville gå till Godisbaronen.
Jag svarade ja och vi begav oss dit.
En klubba som vi kollade på var röd, stor och hjärtformad.
Medan vi kollade på den kände jag att Cedrics hand gled ner till min.
Just nu kände jag mig överlycklig inget kunde överglänsa detta!
Jag godtog hans hand.
Länge stod vi bara där och kollade på klubban hand i hand, tills jag kom på att jag måste gå för att jag inte hade ätit lunch, men när jag sa det sa han att vi kunde gå tillsammans.
Jag log till svar och vi gick tillbaka till Hogwarts hand i hand...

Braaaaa meraaaaaa!!!!

Tack
Det kommer att vara oktober nu, dagen då dem andra skolorna kommer.

Kapitel 30
BEAUXBATONS OCH DURMSTRANG

Nu var det äntligen oktober dagen alla hade väntat på.
Alla satt i stora salen och väntade på att Dumbledore skulle berätta klart om att skolorna skulle komma nu.
Först kom en skola som verkade vara Beauxbatons från Frankrike som nästan bara verkade bestå av flickor med blåa klädnader, de gjorde en vacker entré med elegans och fjärilar.
Deras rektor var otroligt lång, till och med längre än Hagrid.
Efter Beauxbatons kom Durmstrang.
Där var bara pojkar i Durmstrang, dem hade spiror som dunkade i marken efter en speciell takt.
Deras rektor hade ett falsk leende på läpparna och han hade ett brunt skägg.
Durmstrang satte sig vid Slytherin och Beauxbatons satte sig vid vårat bord fast längre bort bland dem äldre eleverna.
Dumbledore presenterade en bägare som hostade upp blåa flammor, han berättade att om man var intresserad skulle man stoppa i en lapp med sitt namn och sin skola.
Väldigt många verkade vara intresserade i alla skolor.
Maten kom fram men idag var dem godare och mer
utländsk en vanligt.
Efter maten gick alla därifrån i olika takter.

Beauxbatons skulle sova i sjätte-elevernas sovsal i Ravenclaw och det ryktades att Durmstrang skulle sova i fängelsehålorna där Slytherin var.

Dagarna gick och plötsligt hade det hunnit bli Allahelgonaafton.
Alla satt spänt och väntade tills det skulle avslöjas vem som skulle bli representant för sin egen skola.
Och när tiden var inne stod Dumbledore vid den flammande bägaren.
Bägaren flammade upp och en lapp kastades upp.
-Representanten för Beauxbatons är Fleur Delacour, sa han.
Applåder hördes och en vacker flicka som jag antog var Fleur gick fram till Dumbledore.
Han berättade någonting för henne och hon gick någonstans.
Bägaren flammade upp igen och en ny lapp kom upp..
-Representanten för Durmstrang är Victor Krum, sa Dumbledore.
Ännu flera applåder hördes och jag hörde att Carolle som älskade och var med i quidditchlaget skrek:
-Krum!
Själv var jag också med i laget men jag var inte lika entusiastisk.
Dumbledore sa samma sak till Krum och han försvan till samma ställa som Fleur.
Bägaren flammade upp för tredje gången och Dumbledore sa:
-Representanten för Hogwarts är Cedric Diggory!
Cedric fick jättemånga applåder och han fick gå till samma ställe som dem andra.
-Så då är det bes...började Dumbledore men hejdades av att bägaren flammade upp för fjärde gången.
-Harry Potter? Sa han.
-Harry Potter! Skrek han.
Harry reste sig nervöst och tveksamt upp han gick till rummet där dem andra var i, men på vägen kunde man höra:
-Han är inte ens sexton!
Och:
-Han fuskar!
Förvirrat följde jag honom med blicken tills han försvann utan räckhåll.....


Hoppas ni gillar!!!

JÄTTEBRA MERA