Skriva av sig-tråden

Asså jag orkar seriöst inte med min pappa just nu. Kan du göra det lite mer uppenbart att Veronika är din favoritdotter? Du skrattar åt typ allt hon säger. Du ler stolt över allt hon berättar. Hon kan träffa vem som fucking helst, men om jag skypar med några killar i min skola så måste det ju vara nåt på gång. fan jag typ spydde när han sa så. Och sen vänder du allt du berättar till hur jävla bra du är. JAG ORKAR INTE OK? fett skönt att du och syrran ska bort idag. då är det bara jag och mamma. förut tyckte jag att det var jobbigt när det var så, men nu föredrar jag det. och när du väl kommer hem så sitter du bara framför din dumma data och jag får inte svara när mormor ringer för du sitter och spelar poker. som att det är typ miljoner det handlar om. (vårt internet kraschar om nån pratar i telefon)
Och veronika, du som en gång var min syster. du håller ju typ på att bli som han. bajs på dig. och så får du det alltid att verka som att det är mitt fel att vi aldrig umgås längre NÄR DET ÄR DU SOM ALDRIG ÄR HEMMA. och sen så påstår du att jag inte får prata på skype när du är hemma för att vi ska umgås. men du får väl för i helvete stå ditt jävla kast när du alltid är borta?
Mamma är den enda som fattar och som vet hur det egentligen är. ni andra kan bara skita på er.

Jag har ett så sjukt tråkigt liv. Fattar inte hur jag orkar.

Du, det blir bättre!! =) När man är lite äldre, kan man själv bestämma hur man ska krydda livet. Och jag längtar så efter att få leva ännu mer! Haha, klyschigt skrivit, men sant från min sida.

Mitt i-landsproblem idag är om jag ska köpa den här klänningen eller inte, och om jag köper den : i vilken färg?

http://bikbok.com/se/Categories/Collection/Dresses/L-Dress/DK-Wrap/p/7154496-001-Print

themarauder Tyckte att vitt var finast!

Var det den med blommorna, eller menar du den ljusgråa? =)

Den med blommorna

(Lite sent svar kanske, men men.)
Det var verkligen inte bara du. Satt fast på ca alla frågor på andra delprovet, satt bara där och försökte att inte gråta. Sista delprovet hann jag knappt klart. Skrev bara något strunt på de sista frågorna och även där var jag nära gråten. Och jag som redan är skitdålig på NO blev det inte direkt bra på frågorna som jag faktiskt lyckades svara på heller. Och jag som hade lovat mig själv att i NO, där skulle jag lyckas denna termin. Fan.

Pissmycket i skolan. Tentor hit och dit.
Och jag känner att jag verkligen bara vill börja gråta.

Vill inte någon rymma med mig till landet ingenstans? typ precis nu.

Jag vet att jag bara är 14 år och att jag har så mycket kvar av mitt liv, men jag har aldrig haft tid att vara ett barn på riktigt. Visst jag är ganska barnslig, visst jag lekte jättemycket som barn men det är inte det jag menar.

(spoiler pga jag är konstig och överdrivet ledsen idag)

Alltså jag känner igen m,ig i så mycket av det där. Jag har aldrig kommit till den punkten att jag skär mig själv, vilket jag är riktigt lycklig över. Nu har min före detta bästis/mobbare haft sex, rökt och sniffat bensin. Jag sitter här och undrar, varför hon ska försöka vara vuxen? Vi är barn. Låt oss vara barn så länge som möjligt! Mig är det kört för, jag tänker alldeles för mycket. Men de kan ju fortfarande leva livet, så att säga.
Men du? Ska vi dra till landet ingenstans?