Divergent (TildeW & Kaninis)

"Hur förklarar du då att han är så lik både dig och Skylar?" Sade Henry. "Och hur förklarar du att Skylar kom hit med 2 stycken barn?"

" Vi passade Hugh när dom var tvugna att ge sig av" sa Peter.

"Nu räcker det!" Sade Skylar irriterat. "Henry, bara gå här ifrån!"
Den rödhåriga unga mannen såg förvånat på Skylar, men gick sedan iväg. Folket som hade samlats runt dem lämnade också platsen. Med en djup suck satte sig Skylar ner på marken och lutade huvudet i händerna.

" förlåt" sa Peter.

Skylar skakade på huvudet.
"Det var inte ditt fel" sade hon.
Frågar cirkulerade omkring i hennes huvud, hon visste inte vad hon skulle göra.
"Men det finns en sak jag måste berätta..." Mumlade hon.

" Vad?" frågade Peter.

Esme gick för att undersöka ljudet.

Four vaknade efter en stund. En dålig vana han hade. Direkt fick han panik när han inte kände eller såg Esme bredvid honom.

"När jag kom hit till De Fridfulla hade jag hamnat i en olycka, jag fick fly från De Tappras soldater och skadades, Hugh var okej, men jag, jag blev skjuten..." Började Skylar. "När läkaren skulle ta ut kulan hittade han något speciellt i mig".
Hur mycket Skylar än försökte hålla tillbaka tårarna gick det inte så bra längre. Tårarna välade mer för hennes kinder.

Esme hade lämnat ladan för att hitta ljudet som hade väckt henne.

Peter kramade om henne.
" berätta" sa han.

"Esme!" Ropade Four högt och sprang ut från ladan.

"Läkaren hittade ett skadat foster..." Grät Skylar. "Och det kunde bara ha varit ditt"

Esme kollade upp med ett ryck.
" four" ropade hon.

Peter var tyst och kollade på skylar.