prs yehet & kkaebsong

Kluvet och fundersamt lägger Joshua huvudet på sniskan, överväger om han ska sluta eller inte.
"Visst visst, jag ska inte spruta på dig," försäkrar sextonåringen med ett lurigt leende på läpparna. Försiktigt häller han en liten mängd kokosschampo i ena handflatan innan han blöter slytherinelevens mörka lockar med det varma vattnet. "Du vet, man måste spruta vatten för att få håret rent, dumbom." påpekar Joshua och börjar massera in schampot i Zihaos hår.

”Det vet jag väl”, muttrade sjuttonåringen tjurigt och sneglade misstänksamt på Joshua. ”Men det betyder faktiskt inte att man måste blöta ner hela ansiktet också”, poängterade han sedan och putade med läpparna. Doften av schampot letade sig in i näsborrarna på Zihao, fick honom nästan att rygga tillbaka eftersom den var så stark. Betydligt mer intensiv än den hans eget schampo brukade utsöndra åtminstone. ”Fan vad starkt det luktar, min näsa kommer att gå av.”

"Äsch, det är det väl inte?" protesterar Joshua med rynkade ögonbryn. I o för sig kanske han är mer van vid doften av kokos än vad den sjuttonåriga slytherineleven är. Men han har alltid gillat söta dofter, kanske han råkat ta lite för mycket? "Det kommer inte att bli lika starkt efter man tvättar det, det luktar bara lite starkare nu." förklarar sextonåringen och tar duschhuvudet och börjar tvätta igenom den andres mörka lockar. "Håroljan ska vi ta sen när håret torkat lite." Joshua häller lite schampo med persika doft i sin handflata och gnuggar in det i sitt egna hår.

Samtidigt som det varma vattnet sköljde över Zihaos hår, knep han ihop ögonen. Att få schampo i dem var någonting han helst ville undvika så gott det gick.
”Lite starkare? Herregud, hur dåligt är ditt luktsinne egentligen?” Utbrast sjuttonåringen med en grimas. Självfallet luktade det inte illa, snarare tvärtom. Däremot klarade han inte riktigt av den, då den var väldigt överväldigande för hans känsliga näsa. Sedan öppnade han ögonen en aning och kisade mot Joshua. ”Hårolja? Kommer den också lukta lika mycket eller?”

Joshua skrattar lätt åt den andres ord och skakar roat på huvudet.
"Jag tror bara du är överkänslig för lukter om du tycker att det här luktar mycket." påpekar sextonåringen och börjar skölja sitt egna hår, lukten av söt persika kittlas mot näsan. Och han älskar det. "Du kan vara lugn, den luktar inte alls." försäkrar gryffindoreleven och tar sin lotion med lukt av mango. Jo, doft av frukter har han alltid blivit beroende av. Hur löjligt det än må vara för vissa andra.

Vid åsynen av ännu en produkt med okänt innehåll, ryggade Zihao tillbaka. Han var hur fånig som helst, vilket han själv insåg, men det hindrade honom inte från att fortsätta.
”Ja, jag är överkänslig”, började han med ögonen riktade mot flaskan i Joshuas hand. ”Men du om någon borde förstå varför jag är det”, fortsatte han och vände slutligen bort blicken. ”Vad är det där då? Någonting som kommer få dig att lukta av någon slags frukt i resten av livet eller?”

Av alla gånger Joshua sagt någonting som gått rakt åt helvete, tänker man ju att han borde ha lärt sig någonting. Han borde inte ha sagt sådär.
"Förlåt.. vi behöver inte ta några mer produkter." svarar sextonåringen med ett svagt litet leende, klart Zihao är överkänslig, han hade bara inte tänkt på det sådär. Joshua stänger av kranen och virar en handduk om midjan medan han försöker torka sitt hår. "Ehm det är egentligen bara för att hålla huden len och uppfriskande. Men jo, den luktar av frukt."

”Vad spelar det för roll egentligen? Jag kommer ändå sova i samma säng som dig”, sade Zihao och slappnade av i kroppen. Han fiskade upp sin egen handduk från bänken och fäste den runt höfterna. Håret kunde gott få torka av sig självt, då han ändå inte hade någonting att skynda på den processen med. ”Hela du doftar som en skål fylld med frukt”, påpekade han sedan och drog fingrarna genom det våta håret. ”Tror du vi skulle ha schamponerat svansen också? Jag glömmer hela tiden bort att den existerar.”

Joshua drar till sig ännu en handduk att torka håret med, då han inte vill att kläderna ska bli alldeles för blöta, och nickar lätt.
"Jag tar det som en komplimang." säger sextonåringen med ett lätt leende över läpparna. Blicken glider ner till den täckande svansen med ett kluvet ansiktsuttryck. "Jag tror inte det behövs lika mycket. Men vi kan göra det också, kanske är lika bra?" frågar gryffindoreleven, då det är Zihao som har sista ordet.

Zihao drog lite på munnen, tyckte Joshua gjorde rätt i at ta det hela som en komplimang.
”Gör det du”, sade han och nickade lite. Fingrarna slöt sig om den blöta pälsen och drog längsmed den. När han sedan tog sig en titt på handen var den alldeles full med gräs och jord. Han höll den framför den andre med ett trött ansiktsuttryck. ”Jag tror defintivt att vi måste tvätta av den ordentligt”, konstaterade han och slängde handduken på bänken igen. ”Nu när jag tänker på det så ramlade jag faktiskt och gled nerför hela slätten, så det är inte konstigt att den är smutsig.”