Divergent (TildeW & Kaninis)

"Jag älskar dig också" sade Four.

"Skylar! Vem är det där?!" Hörde hon Henry ropa och satte sig snart upp.
Henry sprang fram mot Peter.

Esme log till innan hon somnade hos Four.

Peter reste sig upp och kollade på Henry.

Four somnade snabbt.

Henry puttade hårt till Peter.

" vad fan" sa Peter och kollade på Henry.

Esme vaknade mitt i natten av någon ljud utifrån.

"Henry..." Försökte Skylar, men Henry fortsatte putta bak Peter.
Man såg ilskan i hans grönbruna ögon, han var inte glad över att Peter var här.
"Du!" Fräste han. "Vad tror du att du gör?!"

" Pratar med Skylar" sa Peter och gjorde inget mot Henry.

"Åh, ja, jag ska prata med henne sen!" Sade Henry och knöt näven, redo att slå till honom.
Och det gjorde han också, mitt i magen och vid käken. Skylar kände hur pressen ökade i henne. Borde hon göra något? Det fanns en chans att Henry skulle skada henne i så fall. Men hon bestämde sig tillslut, och med snabba steg ställde hon sig framför Peter. Armarna runt hans minska och hennes ansikte var nerborrat i hans bröst.

Peter kollade på Henry.
" Jag har fan inte gjort dig något" sa han.

"Peter, bara... Låt bli" mumlade Skylar.
"Du kom hit! Du visste gott och väl att Skylar skulle vara här, men ändå kom du hit! 'Han har kommit över henne, oroa dig inte Henry' det är vad dem sade, men ändå så hittade jag er här, liggandes tillsammans och höll varandra i handen!" Sade Henry. "Jag vet om eran lilla hemlighet! Hur mycket ni än försöker dölja det ser alla att Hugh är erat barn"

" Hugh är inte vårat barn" sa Peter och nu började han bli arg.