PRS med huffpuff

"Du behöver inte gifta dig med mig...Jag bara ville..." Börjar Finn.
"Finn, jag vill gifta mig med dig!" Säger jag.
Finn byter plats till den bredvid mig och jag ler.
"Du gillar The Beatles va?" Säger Finn.
"Ja!" Säger jag.
"Det vet jag! Jag kollade igenom din mobil!" Säger Finn.

Jennifer ställer sig upp.
- Jag ville bara... börjar hon och alla vänder sig mot henne.
Sam ler mot henne.
- Eh... Jag vill bara säga att ni är ett himla gulligt par. I hemlighet ritade jag bilder på er tillsammans... och jag... var hemma hos Finn och tröstade honom för att han var ledsen för att han ville, men kunde inte, bli ihop med dig Kelly.

"Jag vet! Jag var där!" Säger jag och ler. "Och Finn, du är bättre en alla andra jag varit ihop med!".
"Ta inte illa upp Kurt!" Säger jag och Kurt nickar.
"Jag har aldrig gillat någon lika mycket som jag gillar dig!" Säger Finn.
"Och när du kom hem till mig och berättade det visste jag inte vad jag skulle göra!" Säger jag.
"Du putade ut mig genom dörren och stänger den i mitt ansikte!" Säger Finn.
"Finn! Kvällen du var hemma hos mig var det bästa i hela mitt liv!" Säger jag.

De kysser varandra och alla klappar händerna.

Jag kysser Finn och jag ler mot honom.
"Om vi bara kunde uppleva dom dagarna igen!" Viskar Finn i mitt öra.

((sista))
Jennifer sitter och pratar. Helt plötsligt pratar Sam med henne.
- Kan vi... gå och prata ostört? frågar han och Jennifer nickar.

Jag nickar och lutar mig mot Finn. Sugar hade betslet alla visst och våran mat kom. Jag åt och till dessert fick vi tårta. Finn tog lite grädda och kladdade av sig det på min näsa. Jag ger honom en hopplös blick och torkar bort det.

Sam leder dem ut ur restaurangen. Det är svalt utomhus och skönt att få andas frisk luft.
- Vad vill du? säger Jennifer.
Sam ställer sig på knä.
- Vill... vill du gifta dig med mig?
Jennifers känslor bubblar upp i kroppen och hon ser ilsket på honom. Sam ställer sig upp på benen.
- Så... vad säger du? säger han och ler sitt korkade leende.
Jennifer slår till Sam i ansiktet. Han håller handen där han träffas.
- Varf... börjar han.
- Du är så himla barnslig, korkad och idiotisk! fräser hon och går in igen.

Alla andra skrattar åt mig. Jag himlar med ögonen. Jennifer kommer in arg och Sam med en blödande näsa.
"Vad har hänt?" Säger jag och Sam svarar inte.

Jennifer sätter sig vid ett bord längre bak i restaurangen och suckar. Hur barnslig kan Sam bli?