De utvalda

Ethan kunde inte låta bli att le åt Tristan. "Stackars liten" sa han tröstande till honom och tog tvålen och började försiktigt tvåla in katten. Om de bara kunde skölja av honom sedan skulle det vara slut.
Han började sedan tvätta Eletha också, långsamt masserade han in tvålen i hennes hud och sköljde av, sedan masserade han återigen in tvål.

Hon sköljde av Tristan i vattnet och släppte honom sedan. Han kröp upp och sedan till golvet och såg på dem med högdragen stolt blick och burrade upp sig. Sedan njöt Eletha bara, hon älskade då han tvålade in henne såhär, hon älskade honom.

Ethan sköljde av henne ännu en gång och tog sedan i tur med hennes hår. Han redde ut lite tovor försiktigt med fingrarna och tvålade in det. Sedan sköljde han av löddret och bara höll om henne.
"Det här är väl ändå ett perfekt ögonblick? Jag älskar dig så" mumlade han mot hennes öra.

"Det är perfekt." log hon och vände sig om så att hon kunde krama om honom. "Det är alltid perfekt med dig." log hon mjukt och nu kändes allt bättre och hon var faktiskt, kanske sugen på att äta något.

Ethan kramade om henne tillbaka. "Jag tycker detsamma" log han. All tid han spenderade med henne var värdefull och perfekt.
Han kände att vattnet började bli lite kallt. "Ska vi kliva upp?". Han ställde sig och vattnet droppade från honom. Han tog ett lakan och var beredd att vira in Eletha i det så fort hon var uppe.

Eletha nickade och log när han var så omtänksam, som att han ville gottgöra henne. Hon kände inte alls att han behövde det, hon visste hur hemskt han hade mått. "Du behöver inte." sa hon men ställde sig ändå såt han kunde vira lakandet om henne.

"Jag vill ta hand om dig" sa Ethan mjukt. Han virade in henne i lakanet och började torka henne i någon slags omfamning. Då hon var någorlunda torr tog han ett till lakan och torkade snabbt sig själv.
Han ledde henne sedan tillbaka till sängen och la sig ner och log.

"Men......" protesterade Eletha men log sedan och lät honom hålla på, han verkade må bättre av det och hon hade inget emot det, hon älskade det. Eletha la sig sedan ner i sängen vid Ethan och log, "Nu är jag hungrig." sa hon leende.

Ethan log större. "Då går jag och hämtar mer mat". Han var fortfarande hungrig. Han drogpå sig sina kläder och sa "Kommer strax" innan han försvann. En liten stund senare kom han upp med mer bröd och gröt.
"Sådär". Han ställde ner maten vid henne och satte sig srdan ner.

Hon satte sig upp vid honom och tog grötfatet i händerna och började sedan äta, först trevande och sedan med god aptit. "Mmmm" sa hon och log mot Ethan på mycket bättre humör än på länge, han var bättre och då kände hon sig genast mycket bättre.