PRS Lupple & Medi

Hon log mot honom och såg Dorian och log mot honom.
"Dorian!" Hon kramade om honom och slöt ögonen.
"Jag ber om ursäkt över att jag skrämde dig. Jag blev sämre och jag kanske behövde äta lite bara." Hon såg upp och log mjukt.

Lucifer skrattade mjukt och tog hennes hand och kysste den ömt.
"Igen fara sedd käraste du." Han släppte den och lade huvudet på sned.
"Får jag fråga en sak? Varför är du rädd för mig?"

"Willow." Sa han och tog emot henne och kramade henne mjukt men ändå fast.
" Det är okej. Och absolut ska du äta."Viskade han och pussade henne lätt på huvudet.
" Jag borde berätta att Lucifer är här. Han vill inte skada dig." Sa Dorian och såg på henne med orolig men också ärlig blick.

Allie kände hans kyss och fnittrade till.
"Gentleman. Såna finns inte nu för tiden." Poängterade hon och följde honom med blicken.
" För att du är supergammal, superfarlig och jag är bara tio år. " Sa hon ärligt och såg på honom.
"Jag skulle varit trettio." Sa hon tyst och pillade lite med sina fingrar.
"Nåväl. Bättre lycka nästa gång." Sa hon och skrattade lite men vände ned blicken och försökte finna någonstans att gå.

"Kan vi smyga till köket och hämta lite mer att äta? Kanske en chokladkaka?" Hon såg på honom och nickade.
"Jo jag märkte det. Jag är bara rädd att han skadar dig eller någon jag bryr mig om." Hon såg på honom och tog sig utr hans famn.

"Så ivrig du är." Han log och lade huvudet på sned.
"Du har ingen ring ser jag. Hur kommer det sig?" Han log och tog hennes hand.
"Jag kan ordna en ring men bara du slutar kalla mig gammal. Det sitter inte fint att unga damer ska säga sånt."

Dorian såg på henne och skrattade lågt.
" Vi behöver inte smyga. Vi kan gå rakt in." Sa han och ledde henne till köket med ett stort leende.
" Han kommer nog inte skada någon fysiskt. " Sa Dorian tyst och pillade lite på kylen men öppnade den sedan och såg all mat. Det var oerhört mycket mat.
"Seså, ta för dig." Log han.

Allie såg på sin hand och sedan på Lucifer och skrattade lågt.
" Jag är inte redo. Jag skulle älska att gå ut i solen och bara göra saker men jag skulle antagligen attackera varje människa jag såg. Det är jag som inte vill ha den ännu." Sa hon ärligt och nickade.
" Äsch du är ju gammal." Flinade hon men nickade sedan.
"Jag ska sluta. " Sa hon sedan och studerade honom.
"Ung dam? Jag ska försöka bete mig bättre." Sa hon och såg på honom.
Han var ju hundra gånger roligare än alla de andra.
"Får jag fråga en sak? " Sa hon försiktigt och såg på honom.

Hon såg kockarna arbeta men de sa inget när de traskade in och hon tog en bit choklad och stoppade den i munnen och log mot honom.
"Så kommer någon skada mig fysiskt?" Hon tog en bit till och tog ut läsken och såg en man hämta ett glas och hällde upp åt henne.
"Tack." Hon log mot Dorian och skrattade.
"Jag känner mig som en prinsessa."

"Klok flicka." han smekte hennes kind och nickade.
"Fråga på." han lade händerna bakom ryggen och såg på sin son som kom ut och log.
"Din far räddar många liv."

Dorian såg på henne och suckade tyst.
" Jag kommer göra allt i min makt för att det inte ska ske." Sa han och studerade det hon åt.
"Kan nån hälla upp blod?" Sa Dorian mot de som jobbade och väntade.
Skrattade sedan till. "Du är ju typ det." Log han glatt och såg på henne. Såg någon komma fram och hälla upp blod och han tog glaset och började dricka.

Allie kände hans hand och såg fundersamt på honom.
"Och jag måste hitta rätt ring. Jag ska bära den för evigt." Viskade hon och nickade sedan.
" Okej så du är äldst här eller hur? Så hur kommer det sig att du är roligast? De andra är jättetråkiga." Viskade hon för att försöka att de inte skulle höra henne men de hörde ju lika skarpt som henne och hon såg sedan bak och vinkade glatt åt sin far.
" Jag vet." Sa hon och log varmt.
Alexander gick fram med långa och snabba steg och smekte Allies rygg.
" Allie, vad gör du?" Sa han och såg misstänksamt mot Lucifer.
Allie flinade.
"Jag pratar med Lucifer. Han är trevlig pappa. De andra vill bara prata om romarriket. "Muttrade hon och sträckte sig smidigt efter ett glas med blod och började dricka det.

Hon tog hans arm och började dra med honom ut och såg på honom.
"Snart är det middag och jag vill sitta vid din sida." Hon drack långsamt och sken upp.
"Är jag verkligen en prinsessa?"

"Jo det är ju sant. Du skulle passa väldigt bra i rubin eller rosa diamant. Eller en topas." Han började skratta och satte handen för ansiktet.
"Åh Allie du är mig en söt tös." Han såg på Alexander och log.
"Det är sant min son. Jag ville bara prata med henne. Hon är en bra dotter."
"Eller så vill de prata om hur Cleopatra blev drottning."

Dorian följde efter henne ut och nickade.
"Du ska sitta vid min sida." Sa han och fortsatte att dricka av blodet han hade i glaset och flinade.
" För mig är du en drottning." Log han och såg på henne.

"Jag ska minnas det." Log hon och såg honom skratta och börja själv skratta.
Alexander såg på Lucifer och sedan Allie.
" Hon är fantastisk. " Sa Alexander och vägrade att flytta sig.
"Eller hur pyramiderna verkligen byggdes. Jag har hört minst tio olika varianter. Vampyrer alltså." Sa hon och himlade med ögonen och mötte sin fars blick och suckade lite.
"Jag går till mor." Sa hon och vinkade adjö till Lucifer innan hon halvsprang, halv-dansade in i famnen på sin mor.

Hon klev ut igen och såg Allie och vinkade.
"Vi går till Allie. Jag vill bara prata tjejsnack och om någon annan vill mig så får den komma till mig. Det kommer vara nära bordet så det är perfekt."
Hon var framme vid Allie och Laura.
"Allie!" Hon log mot henne.

"Vad är det Alexander? Jag får inte vara här? Tänk på att jag räddae dig från hunger och din död. Jag har med all rätt att vara här och hon kommer att behöva någon som förstår det här med att vara mirakelbarn." Han drack lite och skakade på huvudet.
"Vad var fel på henne?"

Dorian nickade sakta. "Okej är jag välkommen i i tjejsnacket?" Flinade Dorian och ledde henne åt det hållet hon stod men tittade flera gånger bak mot Lucifer för att veta vart han var vid alla tillfällen.

Allie vände om från sin mor och log stort mot Willow.
" Willow." Sa hon glatt och vinkade flera gånger samtidigt som hon drack upp blodet i en snabb rörelse och rörde sig snabbt fram och gav Willow en lätt kram.
"Hur mår du? " Sa hon i en viskning och såg oroligt på henne.

Alexander såg på honom.
"Jag kommer aldrig glömma det min skapare. För du tillåter mig inte." Sa Alexander skarpt och såg på honom.
" Detta är inte mitt hus Lucifer. Om du här för att skydda henne är jag glad för hon kommer behöva starka vampyrer runt sig. Är du här för att skapa osämja och dra fram allas demoner är jag inte lika glad." Sa Alexander i en låg men intensiv röst.
Alexander suckade och skakade på huvudet. "Utmattning. Är den närmaste diagnosen jag kan komma. Det är hennes hjärta det beter sig väldigt märkligt." Sa Alexander allvarligt.