De utvalda

"Det kan jag göra" log Ethan och kysste henne igen. Men han sneglade mot den kvarvarande maten. "Men jag mår bra om du äter, så finns det inget vi kan göra? Bada igen?" frågade han och drog fingret längs ett av hennes revben som man kunde svagt, svagt skymta under huden.
"Jag hatar att se dig mager och ledsen" mumlade han ledsamt.

"Du är mager du med." sa Eletha och såg på honom, "Och ledsen, men ja ett bad låter bra. Ett bad bara du och jag." log hon och satte Tristan vid grötfatet så han kunde få mat, "Vi kan alltid hämta mer." sa hon som förklaring till Ethan för hon ville inte heller att Tristan skulle försvinna från henne.

"Jag är ledsen för att du är ledsen" mumlade Ethan. Han kommenterade inte det att han var mager. För det var han, han var blekare än vanligt och såg trött ut, och huden var spändare kring benen.
Han log sedan till. "Det låter bra". Han reste sig och gick in till badkaret. Han drog av sig sina byxor och började knäppa upp skjortan.

Eletha som redan var naken stod bara och väntade på att vattnet skulle bli lagom innan hon klev i och väntade på honom. "Du är fortfarande vacker, vet du det? I mina ögon." sa hon med trött röst och väntade på honom att han skulle lägga sig vid henne.

Ethan log och fick av sig skjortan osm föll till marken. "Och du är alltid det vackraste som finns i mina ögon". Han klev ner i vattnet och tog henne i sin famn med hennes rygg mot hans bröstkorg och hans ben runt henne. "Jag älskar dig" mumlade han och kysste hennes nacke.

"Älskar dig med." mumlade hon och gav ifrån sig ett kvävt ljud av välbehag. Hon ville att han skulle må som han verkade må nu, men det gjorde han inte. Men det var sant hon mådde inte så heller, det var något man fick lära sig att dölja, att glömma för att orka leva. Han skulle lära sig det med, och hon skulle hjälpa honom hon önskade inte honom ett helvette som sitt.

Ethan log svagt och la sina armar runt henne. Inget annat hördes än deras andetag och droppande utan vatten från badkarskanten.
"Jag kommer må bra" mumlade han som om han läste hennes tankar. "Och jag kommer må ännu bättre om du också gör det, jag älskar dig Eletha". Han fortsatte kysste hennes nacke och nyckelben.

"Jag mår bra, bara det är okej med dig." sa hon svagt och slappnade så småningom av i hans famn och njöt av att ha honom nära. Bara de två inget annat och försöka att lägga alla bekymmer bakom sig.

"Jag mår mycket bättre nu faktiskt" log Ethan mot hennes hals. Han hade henne nära, var mätt och varm. Mycket bättre än ute i den isande vintern. "Jag känner mig faktiskt helt okej nu...". Han vred på nacken och kysste hennes läppar och som varje gång han rörde henne sprakade nästan till i honom utav svag glädje.

"Bra, jag med." sa hon och besvarade hans kyss med värme, hon ville bara ha honom nu. Men snart blev de avbrutna av ett jamande från badkarskanten, "Åh, Tristan, du ska bada." sa Eletha och såg på katten men gav Ethan en extrapuss innan hon tog katten i nackskinnet och la försiktigt ner den protesterande och klösande katten i badvattnet.