PRS Lupple & Medi

"Åh." Hon satte sig upp och lade handen mot pannan och log svagt.
"Kanske jag borde tappas på blod. EN halvliter eller så." Hon log oroat och såg ner.
"Jag vill så gärna vara där ute och prata men det är inte säkert."

Tristan nickade och var snabbt och tog hand om de mänskliga gästerna.

"Åh Dorian sa jag inte det`Jag letar efter en brud vid min sida och varför inte den starkaste mänskliga varelsen på denna jord?" Lucifer log mjukt.
"Oroa dig inte jag kommer inte att skada henne. " Han tog tag om hans arm.

Alexander suckade tyst och såg på henne.
"Kanske. Men jag gillar det inte." Sa han tröttsamt och log mot henne.
"De är fortfarande där." Sa han lugnade.
"Stressa inte upp dig." Sa han leendes.

Dorian morrade dovt.
"Hon är inte din och ta Lucifer. " Morrade han och ryckte sig loss ur hans grepp.
" Jag kommer inte skada henne." Härmade han frustrerat.
"DU har redan skadat henne när du kidnappade henne och stängde in henne med nån galen människa. " Fräste han och kände som om han ville skrika men också uppleva några nya äventyr med Lucifer. Omfamna honom, slåss med honom. Han vände irriterat bort blicken och kramade hårt om sina händer.
"På allvar Lucifer. Varför är du här? " Sa han i en mildare ton men också i ett annat språk. Språket de hade talat med varandra. (? Ska de ha det? Jag tycker det- nått gammalt och coolt språk xd )

"Jag vet men jag mår redan bättre. Jag kanske fick för mycket av det goda antar jag." Hon kände magen skrika efter mat och hon log,
"Jag har inte ötit så bra idag häller ska jag inflika."

"Åh det var inte meningen att han skulle tömma henne. Jag sa att jag ville ha hennes blod." Han såg på honom och flinade.
"Minns du inte hur du var förut Dorian? " Han såg mot huset och log.
"Hon kommer ut snart-"

Alexander nickade sakta.
"Då borde du verkligen äta lite." Sa Alexander allvarligt och tittade på henne. Oförstående över hennes tillstånd.

" Det var inte mening? Hur dum är du? Han var galen. Han kunde lika gärna ha knivhuggit henne, skjutit henne, dränkt henne vad vet jag. Att du lät någon så idiotisk vaka över henne stärker inte dina ord om att du inte vill skada henne. " Muttrade han argt och såg bort.
"Åh börja inte Lucifer. Jag har väldigt bra minne. " Sa han kallt och såg mot huset.
" Jag vet. Men vad vill du? Du vill ha hennes blod? Jag vet att du vill ha mer Lucifer. Du vill alltid ha mer." Fortsatte Dorian och blängde på honom.

"Ja det kanske är bra om jag äter." Hon hörde en av flickorna komma upp och såg in.
"Vill ni ha något att äta miss Willow?" Hon hade en bricka med sig och kom in och ställde ner den och såg på Alexander.
"Vill ni ha något? Ska jag avlägsna hennes halsband kanske?"
Hon började äta och snart såg hon piggare ut och såg på Alexander.
"Ser jag friskare ut?"


"Jag sa att det var ett misstag!" Han blottade tänderna och han greppade tag om Dorians hals och han började klämma. Han var starkare och nu skulle han inte kunna ta sig loss.
"Ja jag vill ha hennes blod. Jag längtar efter att ha det men jag saknar sällskap, av er och min familj. Det var din far som slängde ut mig från familjen. " Han såg kallt på honom.
"Du är så ung att jag kan knäcka dig sådär. Uppför dig."

Alexander nickade uppmuntrande mot henne.
" Det är bra." Sa han leendes men såg sedan på flickorna som frågade om halsbandet. Han skrattade till och skakade på huvudet.
"Absolut inte. Oavsett vem som ber er får ni inte ta av det där halsbandet." Sa Alexander skarpt och såg på flickorna.
Sedan på Willow och nickade.
" Det gör du. Men ät lite till." Sa han leendes.

Dorian hann inte reagera fören Lucifer hade ett grepp om hans hals. Han greppade frustrerat tag i hans fingrar för att försöka bända loss dem men det var förgäves.
"Sällskap? Varför hotar du henne då? Du vet att min far lyssnar på mig. Är hon i fara är du inte önskad här. " Fick han frustrerat fram men med ganska hes röst.
"Hon är min." Morrade han och mötte hans blick.
Lyssnade på hans sista ord. Det var sant, han var i underläge. Speciellt nu.
"Släpp mig så ska jag uppföra mig." Morrade han irriterat..

"Självklart Sir. Jag ville bara kolla ifall ni behövde komma åt halsen ifall hon blev för dålig." Hon såg skamset bort.
"Förlåt mig."

"Det gör inget." Hon började äta av mackan och såg på kvinnan och log.
"Du visste inte." Hon åt upp och reste sig.
"Jag tror jag orkar gå ner igen." Hon log mot Alexander och suckade.
"Förlåt att jag skrämde dig. Det var inte meningen . Jag vet inte varför det hände och varför men snart kommer det vara över."

Lucifer suckade och satte ner honom och såg på honom.
"Jag har inte haft någon kontakt på många år. Jag är ringrostig. Din far kan inte neka mig. Jag vill bättra mig." Han flinade.
"Och var nu en vuxen man och hämta din blivande fru om du ska ha henne."

Alexander nickade sakta åt flickan och fokuserade på Willow och nickade.
" Du skrämde mig inte. Låt oss gå ned." Sa han och höll ut sin arm åt henne så hon kunde ta stöd ifall hon ville.

"Bättra dig?" Dorian skrattade till och skakade på huvudet.
"Du har blivit galnare. " Log han skämtsamt innan han backade ifrån honom.
"Håll dina händer ifrån henne. Och dina tänder. Och hela du." Sa Dorian lite frustrerat och gestikulerade över hela Lucifer innan han rörde sig med snabba steg mot huset för att möta upp Willow.

"Jag ber om ursäkt". Hon såg på honom och reste sig och tog hans arm och började att gå.
"Jag hoppas ingen märkte att jag var borta. " Hon var röd.


"Sluta vara barnslig Dorian. Jag vill bättra mig varför vill du inte bara inse det?" Han såg på Allie och log smått.
"Åh vem kan du vara då?"

Alexander såg på henne och skakade på huvudet.
"Du behöver inte be om ursäkt och tro mig alla har märkt det men ingen kommer tala om det." Sa han leendes och öppnade dörren och gick ned för trappan med henne.

" Vi får väl se." Sa han mot honom och skrattade lågt samtidigt som han skakade på huvudet men gick sedan in i huset.

Allie såg på honom med stora ögon och fnissade.
" Du är gammal. Så gammal." Sa hon nyfiket och höll ut sin hand.
" Allie och du är Lucifer. Jag borde bete mig bättre. " Sa hon fundersamt.
"Ursäkta om jag förolämpade dig." La hon till och backade några steg ifrån honom.