Life - Lupple & Medi PRS

"En timme till. Uppfattat." Hon kysste honom och klev upp och smekte hans kind.
"Vill du sova som varg får du det." Hon nickade.
"Jag ska göra dem därnere." Viskade hon och smekte hans kind och lämnade sedan rummet.

Han besvarade kyssen och log svagt. "Får ja?" Flinade han men nickade. Följde henne med blicken och så fort hon var ute ur rummet så skiftade han form och kurade ihop sig vid sängens fotände och somnade om.

"Jag sa att du fick."
Väl nere började hon baka bröd och stod sedan och gjorde rent. Hon gick sedan ut genom köksdörren och vattnade blommorna medan hon sjöng för sig själv.
Hon hörde rasslande och såg upp men det var vara en räv som hade stannat upp för att se på henne.

Gabriel föll genast ned i en djup sömn även fast han hörde att Olivia rörde sig där nere, att hon grejade i köket att även dörren öppnades. Det oroade honom men snart insåg han att hon var säker precis här.

Hon kom in med färska grönsaker och tog ut brödet ur ugnen. Skar upp några skivor och gjorde mackor och varm choklad innan hon gick upp.
"Gabriel det har gott en timme. Dags att vakna."

Han hörde henne som från en lång bit ifrån och kämpade sig till vakenhet och slog upp sina ögon. Han såg henne stå där, vacker och pigg. Han gäspade stort och tog sig ned från sängen och sträckte ut sig innan han skiftade form och drog på sig sina kläder. "Godmorgon. " Log han.

Hon log och satte ner brickan och smekte hans kind.
"Du ser ut att inte ha sovit så gott." Hon gav honom två av mackorna.
"Smaka så får du smaka himmelriket."

Han tog emot mackorna och såg på henne med ett stort leende. Satte sig i sängen igen och flinade till. "Gott och gott, det är bara ovant att sova som människa, det är kallare- obehagligare eftersom jag känner mig mindre skyddad typ. Som varg har jag mycket lättare att försvara mig och andra. "Försökte han förklara och smekte hennes kind. "Tack för frukosten Olivia. "Log han och tog ett bett av ena mackan och den var verkligen god.

"Jag förstår vad du menar. " Hon log och nickade.
"Brödet är nybakat och grönsakerna är från bakgården." Hon smekte hans kind.
"Men nästa gång får du sova som varg jag lovar." Viskade hon och tog den ena mackan och började att äta.

Han log stort. "Jag känner det, du har hunnit med mycket på en timme. "Viskade han imponerat och tog några bett till och skrattade mjukt till efter att han svalt. " Nästa gång. "Log han.