Pirates! PRS Medi & Vidomina

Hon gick efter och log stort är hon så sig om.
"Det är ett väldigt vackert hus. Miliah kommer vara så lycklig här." Hon såg upp och log.
"Kommer du sluta vara pirat och bli fiskare på en båt nu?" Hon log retsamt och såg över axeln.

De parkerade sig ute på verandan där solljuset värmde de. "Ja, visst är det?"
Han såg mot Kiliah och sänkte blicken. Han tyckte inte om att tänka på det. "Miliah vet att jag aldrig kommer kunna lämna havet. Jag seglar med Kapten John och det kommer jag att göra tills mitt sista andetag..". Han höje blicken igen och såg på Kiliah. "Vi kommer hit ofta, och då får jag träffa Miliah och min dotter igen.". Han log lite och klappade Ethan på axeln innan han gick förbi de in i huset igen. "..Och juste. Det finns en övervåning också om ni vill se, känn er som hemma.", sa Roy för att sedan gå tillbaka till Miliah.

Hon log och lade handen mot hans rygg och log
"Jag vet Roy. Jag vet att du inte kan lämna havet." Hon log och nickade.
"Det vill jag hemskt gärna." Hon reste sig och hörde ett lyckotjut från Sammi.
"Någon har visst fått godsaker från morfar."

Ethan skrattade till Sammi. "Jag tror kapten skämmer bort vår son."
Ethan såg på Kiliah. "Kom, vi kollar övervåningen.", sa han och gick in i huset igen. Runt hörnet fanns en trappa som ledde de upp till nästa våning.
Ethan tog stegen upp och stannade upp vid trappornas slut. "Wow.", flämtade han när han såg sig om. Det var stort. Inte så högt i tak, men mycket utrymme. Rummet verkade som ett allrum, kanske ett sällskapsrum på övervåningen? Gissade Ethan och tog några steg över golvet. Han vände sig om och upptäckte två dörrar. Alltså två rum till. Han satte handen på handtaget och tryckte ner det så att dörren svängde inåt rummet. "Ett sovrum ser det ut som.", mumlade Ethan.

"Jo han blir bortskämd. Men jag ska inte argumentera." Hon gick upp och lg stort mot rummet och nickade.
"Det är helt underbart och man ser skeppet härifrån." Hon pekade på skeppet.
"Mojfaj!" Sammi klappade glatt i händerna och skrek av förtjusning.

Ethan nickade och gick till det andra rummet för att kika in. "Ett till rum. Kanske också ett sovrum..?". Han stängde dörren om sig och gick tillbaka till Kiliah. "Det blir spännande att se om de gör några förändringar med huset.", sa Ethan och kikade ut genom fönstret för att upptäcka skeppet. "Ja, kolla, Sammi. Men kapten är inte där.". Han tvekade. "Han kanske har kommit tillbaka nu. Kiliah, vi går tillbaka, jag vet att kapten behövde vila, men han kanske har information nu.", sa Ethan och såg mot sin fru.

"Ja det är säkert sant." Hon log mot honom och tog sig ner och smekte Miliah över ryggen.
"Ert hus är så vackert. Ta hand om dig, Vi måste gå en sväng. Säg hej då Sammi." Hon vinkade och Sammi slog i luften till ett hejdå.

"Så kul att ni svängde förbi.", sa Roy.
"Stanna här, Roy, jag kommer förbi och hämtar dig när vi ska dra, ingen fara. Stanna med Miliah och Lily.", sa han och Roy nickade tacksamt tillbaka som svar. "Hejdå, Miliah. Och Lily."
Ethan gick sedan ut ur huset med Kiliah efter sig. "Det är varmt idag igen.", skrattade Ethan och höjde en hand för att skugga blicken.
"Jag undrar hur länge vi kommer stanna i land den här gången..", mumlade han medan han gick mot hamnen igen.

Hon gick längs kajen och såg på honom med en frågande blick.
"Tja jag tror vi åker ikväll. Trots att det här är hans favorit plats är vi inte här länge nog. Om det inte finns någon skatt på ön."

"Vi har inte varit här länge, men du har kanske rätt.", sa Ethan och log mot henne.
De kom upp på skeppet igen och mycket riktigt, hade kapten John kommit tillbaka. "Kapten!", ropade Ethan och höjde en hand så att John skulle se honom.
John gick fram till de. "Bra att ni är tillbaka. Vi ska inte stanna länge till. Jag har precis fått viktig information om en ö, inte långt härifrån.". Ethan nickade förstående. John behövde inte säga mer. Ett leende syntes på Ethans läppar. Äntligen skulle de plundra igen.
"Jag hämtar Roy.", sa Ethan och John nickade till svar.