Life - Lupple & Medi PRS

"Då gör vi vackra. Förlåt mig det är klart di ska ha vackra." Sa honn och nickade. Började borsta och log.
"Tänka dig att du har det vackraste rummet!"

Rose fnissade roat och berättade historien om rummet för henne medan hon blev borstad i sitt långa, korpsvarta hår.

Hon kunde inte låta bli att skratta.
"Va busig Olivia var. men va smart hon var. För jag tror du inte visste du skulle flytta hit? Men om du bor här.. Betyder det att du får bestämma över mig?" Frågade hon mjukt.

"Mamma jag vill be dig om en tjänst." Sa Gabriel lugnt. (Vem är mamman ens?)

Rose log. "Nej du är vuxen." Sa hon ärligt.

(Du. ska jag kolla va hon heter?)


"Neb ändå?" Hon började att fläta hennes hår och log sedan ömt.
"Du är så söt.."

(Trodde det var du XD)

Gabriels mamma såg på honom och log. "Vad för tjänst?" Undrade hon mjukt och Gabriel suckade lite. "Kan du kolla till Olivia idag? Inte sitta där och vaka, men hålla dig i närheten om hon skulle behöva något." Bad han och hans mamma log. "Såklart jag kan. Vart ska du?" Undrade hon och Gabriel log mjukt. "Bortåt bara. "Sa han och hans mamma såg oroligt mot honom. "Vem tar du med dig?" Frågade hon och han log snett. "Jag tänkte ta med mig Mistril faktiskt." Sa han lugnt och hon blev lite mindre orolig. "Okej. Jag kollar till Olivia." Lovade hon och kysste honom på kinden innan hon gick ut från rummet.

(Nix ;D)


Molly hade gjort en helt underbar uppsättning och hon såg å¨henne.
"Helt magisk." Viskade hon och lade huvudet snett på sned.
"Så vad ska du hitta på idag då?"

Mi hade tillslut kommit ned från rummet. Hon kramade om Ethan bakifrån. "Jag hittar det inte." Viskade hon oroligt och syftade på minnet hon försökt ta fram. Hon kände sig, trött. Men det kändes inte möjligt. Inte redan.

Gabriel gick förbi läkekvinnan och gav henne samma order, ta hand om Olivia vid behov. Gärna gå upp på en gång. Sedan gick han till köket för att be Mi följa med, men hon verkade behöva en stund med Ethan så han gick för att leta rätt på Sammy och berätta om dagen.

"Mi du ser hemsk ut. Drick från mig." Sa han och såg på henne.
"Annars kommer jag att låsa dig ute från slottet." Sa han i en liten hotande ton.

Mi såg på honom med en road blick. "Låsa in mig?" Viskade hon men lutade sig mot hans hals och tänkte precis bita när hon helt plötsligt kände sig mindre trött. Hon morrade lågt. "Jag återkommer." Viskade hon och vände runt och stegade upp till där Aldriz befann sig och han såg oerhört skyldig ut när hon öppnade dörren. "Förlåt. Jag menade inte." Sa han snabbt. "Jag bara letade efter kraft att göra en amulett åt Noelle. Och så lyckades jag få den, men jag förstod inte riktigt varför." Sa han oroligt, snabbt. Mi svalde hårt. En magiker var illa nog, en magiker som inte hade självförtroende eller koll på sina begränsningar var ännu värre. "Du har väl koll på min aura nu antar jag? "Frågade hon och han nickade. "Den är lysande röd." Viskade han förtjust. "Låt den vara annars lovar jag dig värre smärtor än du ens kan föreställa dig. "Avslutade hon innan hon lämnde rummet och återgick till Ethan.

"Jag tänkte hjälpa till. Olivia behöver hjälp." Log Rose glatt.