Life - Lupple & Medi PRS

"Det är bra för mamma skulle inte gilla det." Sa hon och spände ögonen i honom.
"Och Olivia är allt bra med henne?"

Gabriel log mjukt. "Ja hon är bättre. Men hon ska vila idag." Log han.

"Ja det är bra.." Sa hon och såg på honom.
"Vi kanske ska be en av de äldre kvinnorna se efter henne?" Frågade hon och log.

Gabriel log. "Det är smart." Sa han. Det hade han inte ens tänkt på.

"Ja men är det verkligen det för henne?" Hon är ju inte van vid det som vi är. Hon är säkert mer van med nymorderna saker såsom sjukhus och vita tabletter.

Gabriel stannade till mitt i en tugga, funderade. Det var en bra tanke. Hon kunde ha rätt. "Jag ber mamma hålla sig i närheten." Sa han lugnt. "Behöver hon hjälp kan mamma hjälpa." Log han. ""Men inte vaka över henne." Sa han leendes.

"Det känns som en bra idé men hon vet väl om våra läkekvinnor?" Frågade hon och reste sig upp.
"Kaffe?" Frågade hon och hämtade kannan.

Gabriel nickade. "Ja såklart, hon har träffat vår några gånger." Log han. "Ja gärna." Sa han ärligt.

Hon hällde upp och satte sig igen.
"Då kanske hon borde se efter henne. Bara som en säkerhet." Hon log och nickade sedan.
"Skulle vara hemskt om hon bblev sjukare.."

Gabriel log mjukt. "Jag kan be henne titta in till henne. Men jag tror inte direkt hon kommer bli sjukare. Var ju bara en förkylning." Sa han lugnt.