Är det svårt att älska och bli älskad?

Den är jätte bra, blir bara bättre och bättre!
En fråga bara: har man fått reda på varför dom slår henne? Och isånna fall varför?

Typ i mitten började dem sparka på henne för att hon var en smutskalle o sånt och det fortsatte och blev rena misshandlen. Så det är fför att hon är född bland mugglare och conny blev då offret för malfoy o hans gäng

jaha okej *inte trögfattad alls* nu fattar jag!

Kapitel 59:

~ Connys perspektiv ~

George och jag lämnade vår rektors rum nöjda över beskedet vi fått. Det kunde inte bli bättre. Både jag och min kille gick med breda leende när vi gick hand i hand genom skolans svala korridorer. Blickar vändes åt oss men jag blev inte like generad som vanligt. Inget kunde förstöra min glädje, inget. Vi hade bestämt oss för att inte berätta något för dem andra, än.

~ Dagen efter ~

- Godmorgon älskling, viskade George i mitt öra när han omfamnade mig inne i Gryffindors uppehållsrum. Han långa armar slöt sig runt min midja och han böjde sig ner för att kyssa min panna.
- Kom! Sa jag och tog tag i hans varma hand.

Vi sprang nerför skolans alla trappor, genom korridorerna och in i stora salen. Det var tyst, knäpp tyst. Endast våra fnittringar ekade mot salens höga väggar.
Vi hade ställt våra klockor extra tidigt för vi absolut inte ville missa en sekund av denna scen som förhoppningsvis skulle bli stor och väldigt intressant.
Snart började stora salen fyllas med utsvultna folk som högg in i maten som stod dukat på bordet framför dem.

- Hey varför uppe så tidigt? mumlade en trött Fred när han anslöt sig till oss.
Vi svarade inte honom utan våra blickar fördes mot ingången.
Där stod en glad Malfoy, skrattandes med sina vänner Zabini, Crebbe och Goyle.

- Vad är det som är så roligt? undrade Fred när jag plötsligt började flina högt.
- Du ska få se.
När salen nu var full och spänningen högre än någonsin reste sig nu vår rektor upp och gick ut ur stora salen, Snape gick mot Slytherin bordet och tog tag i Malfoys arm och ledde ut honom och hans närmaste vänner.
Alla vände sina ansikten och skådade den underliga synen.

- Miss Hamilton, Mr Weasley får jag be er att följa med mig. Professor McGongall hade nu anlänt till vårt borde.
Fred och George reste sig upp samtidigt som mig och var beredda på att gå.
-Hrm inte du Fred, bara George.
Vi stegade ut ur salen, tätt följd med alla nyfikna blickar från de andra eleverna. Utanför stora salen stod dem andra och väntade. Jag märkte att McGonagall lämnade den lilla porten på glänt. Säkert för att alla eleverna på skolan skulle få höra.

- Mr Malfoy, har du någon aning om vad detta handlar om? Frågade Dumbledore och kollade allvarligt på den ljushåriga killen.
Han skakade snabbt på huvudet, nästan för snabbt. Vilket gjorde det hela misstänksamt. Rektorn vände sig sedan om till de andra killarna som stod vättskrämda och skärrade.
- Nå mina unga herrar, finns det något ni vill berätta? Fortsatte han.
Crabbe nickade sakta på huvudet, sedan sakade han, sen nickade han igen. Osäker på vad han skulle göra.
- Kan du bestämma dig? Röt Snape irriterat.
- Det var inte vi! Sa Goyle snabbt.
Draco suckade högt och blängde högt på hans kompanjon.
- Jaså vem var det då som gjorde det här på Miss Hamilton då? Undrade McGonagall och visade såren på mina armar och min mage.
- Okej Okej, det var vi. Jag är trött på att ljuga, trött på att följa Draco och göra allt han ber om för att få bli accepterad av honom och hans familj. Sa Zabini högt och såg sorgsen ut.
Jag kollade stumt på honom, min mun stod vidöppen och George gjorde lika så.
- Förlåt så himla mycket Conny, jag ångrar allt jag gjort mot dig. Jag ville aldrig göra det men jag blev tvingad. Hotad av Draco. Sa han och kramade om mig. Han KRAMDE faktiskt om mig. Chockat kramade jag honom tillbaka.
- Det var oväntat. Gapade George.
- Ja det var det verkligen. Sa Dumbledor.
- Malfoy, Crabbe, Goyle jag meddelar era föräldrar direkt att det får möta upp er på Kingcross station senare ikväll. Ni har blivit reglerade från Hogwarts.
- Zabini då? Röt Draco förbannat.
- Han var modig nog att erkänna sitt misstag unge man. Han kommer att få straffkommendering resten av terminen. Dessutom kommer alla era elevhemspoäng att dras av. Så nu får jag be er att gå och packa era väskor för ni kommer inte att komma tillbaka hit.
- Mr Zabini, Mr Weasley och Miss Hamilton ni kan återvända till frukosten.

Portarna öppnades och hejarrop och glädjetjut utbröts. Stående ovationer från Gryffindor, Ravenclaw och Hufflepuff medan Slytherin satt och tjurade över förlusten med elevhemspoängen och tre av sina vänner och de tittade surt på Zabini nästan på avskyvärt som om han var något katten släpat hem.

Haha där fik dom! sjukt bra! ♥

haha tack så mkt♥

Ny läsare

Det här var min reaktion när jag hade läst kapitlet;

så roliiigt! Hoppas du gillar den

Ett stort ♥ till dig, du skriver såååå bra!!!