Pirates! PRS Medi & Vidomina

Kiliah började äta och såg på honom med ett leende.
Och jag är kaptenens närmaste kvinna vart vill du komma med saken käraste?" Hon log retsamt mot honom och lade ner gaffeln.
"Jag följer med bara så du vet."

Miliah hörde ett gnällande från Lily och hon tog henne i famnen och förde henne till bröstet och såg upp på honom.
"Inte så pjokigt med att sova på golvet när man är trött." Hon skrattade och gav honom en kyss.
"Har hon varit tyst och lugn?"

"Närmaste kvinna? Jag är säker på att kaptenen hade en relation med en kvinna innan dig..", men Ethan avbröt sig själv när han insåg hur dumt det lät och skakade på huvudet. "Dåså, då går vi.", sa Ethan och tog en sista bit av maten innan han reste sig och började gå mot utgången.

"Nej inte alls pjåkigt.", instämde Roy och såg på när Miliah plockade upp Lily. Han kysste Miliah tillbaka. "Ja, hon har då inte väckt mig, så jag antar att hon också har sovit natten ut.", sa Roy och log mot Miliah. "Hur mår du, Miliah?", frågade han sedan en aning oroat. Han visste ju att det kanske inte var drömmen att föda i deras precis nyköpta hus.

"Du vet vad jag menar." Viskade hon och tog honom under armen och skrattade mjukt.
"Vill du inte göra som första kvällen vi möttes?" Viskade hon i hans öra och hade en retsam glimt i ögat.

"Jag tror hon vaknade någon gång men jag är inte säker." Hon log och makade sig närmare honom och log.
"Jag är utsvulten och kan gärna ta lite frukost."

Ethan skrattade när de kommit på fötter. Han gissade att hon ville att han skulle plocka upp henne. Utan att säga något gick han över till henne och plockade upp henne i sina armar. "Var det något sådant här du menade?", fnissade Ethan och tog med sig Kiliah ut i den friska luften där värmen öste över de. Han nickade åt de förbipasserade som hälsade på de och fortsatte att gå mot vattnet med Kiliah i sitt grepp. De kunde se skeppet på håll.

Lily gnydde hos Roy och vred sig. "Jag tror det är en till som är hungrig.", sa Roy och log mot Miliah. Han strök med sin fria hand över hennes ansikte och nickade. "Jag går till marknaden för att handla något åt oss. Stanna här med Lily så kommer jag snart.", sa Roy och räckte försiktigt över det lilla barnet till Miliah igen. Han reste sig sedan långsamt upp, för att inte väcka barnet, och drog på sig sina kläder för att lämna de. "Känns det okej?"

"Jag tror du slängde mig över axeln om jag inte minns fel." Hon flinade och såg på honom men log mjukt.
"Men detta är trevligare enligt mig." Hon lutade sig mot hans kropp slöt ögonen.

Hon tog emot Lily ochsåg på henne.
"Jo jag vet." Hon log och reste sig upp.
"Jag är okej." Viskade hon och log.
"Vill du hämta mina tillhörigheter? Jag är för svag fortfarande."

Ethan ryckte på axlarna och satte ner Kiliah igen när de kommit fram till skeppet. Han lät henne gå sista biten över bryggan.
När han kom på skeppet såg han sig om efter de andra. Några hade parkerat sig på däck för att vistas i solljuset och diskutera med varandra. Kapten John stod med Sammi i sin famn vid rodret igen. Han verkade underhålla det lilla barnet genom att förklara vad rodret hade för funktion på skeppet. Givetvis var det inte lika intressant nu, när skeppet stod stilla i hamnen. Men Sammi såg koncentrerat på medan John förklarade.

Roy nickade igen. "Jag hämtar dina saker med. Det dröjer inte länge.", sa han och log litet och kastade Lily en sista blick innan han gick ut genom dörren och försvann nerför trapporna ut på gatan.
Det dröjde inte särskilt länge förrän Roy kom tillbaka med en korg med olika färskvaror och en väska Miliah packat sina tillhörigheter med. Roy flåsade en aning. "Så. Har det gått bra?", frågade han och lade ner väskan på golvet och satte ner korgen på en bordsyta nära den öppna spisen. "Jag hittade lite allt möjligt."

Hon log när hon såg Sammi och vinkade glatt.
"Godmorgon " Hon flinade och lade huvudet på sned.
"Så har han varit lugn?" Frågade hon när de var på skeppet och hon log.
"Har morfar skött sig?"

Sammi verkade glad över att se sin mor och skrattade. "Han har varit lugn.. också.", sa John och räckte över det lilla barnet till Kiliah. "Låt oss säga att jag inte är så ung som jag varit tidigare.". Han såg en aning trött ut, men glad. Han älskade Sammi och Kiliah. Men han var redo att göra annat.
"Och hur gick det för er? Hade ni trevligt tillsammans?"

Hon tog Sammi i famnen och avfyrade en attack med pussar som fick Sammi att tjuta av skratt och gurglade sedan nöjt.
"Vi hade det väldigt trevligt. Tack igen pappa."
"Mojfajj" Tillrättavisade Sammi nöjt.

John skrattade och harklade sig efteråt. "Älskade Sammi.", sa John och klappade honom en sista gång på huvudet innan han lämnade de kvar. "Jag går i land.", sa han och vinkade åt de. Ethan nickade och ställde sig bredvid Kiliah. "Ska vi svänga förbi Roy och Miliah? Har du sett deras hus? Det ska visst vara stort.", sa Ethan och kittlade Sammi så att han skrattade högt.