Privat mellan Ripadal och Kaninis

Snape vaknade av et skrik och trodde först att det var Caitlin som vaknat men hon sov trots skriket och han kastade sig upp sprang ut från grottan och flämtade då han såg Tess på marken och en dödsätare stå över henne och han tvekade inte en sekund utan kastade sig över dödsätaren utan att använda någon lags magi.

Tess låg kvar på marken och darrade i hela kroppen. Tårarna rann ner för hennes kinder.

Dödsätarnen som var mycket starkare och kraftigare än Snape hade övertaget och Snape förstod att det bara fanns en utväg.
Han drog trollstaven och lyckades få den pekad mot dödsätaren och en grön blixt sytens innan dödsätaren log i en hög på marken

Tess försökte resa sig upp men föll bara tillbaka mot marken.

Snape gick fram till Tess och tog henne i sina armar och sa.
- Tess...jag är så ledsen.

" det är inte ditt fel" sa Tess och försökte att sluta skaka.

Snape blundade och höll henne lugnt i sin famn och sa.
- Men....jag trodde denna plats var säker.
Jag....

Tess kröp ihop som en boll hos Sev.
" du kunde inte veta" sa hon.

Snape hade tårar i ögonen och höll henne i sin famn och tilkallade en varm filt och la den runt Tess så hon kulle få lite värme.

Tess log tacksamt mot Sev.
" jag lever och är okej det kunde ha varit värre" sa hon och pillade på hans hand.