(Prs) Mellan mig och Jessica Tonks skräcknätter på skolan

Alice andades häftigt och försökte blinka bort tårarna utav smärta. Hur kunde det här hända? Hade de inte fått medicin och allt?
"Adam.." sa hon svagt då han kom in.
"Du behöver inte samarbeta heller" sa läkaren.

Adam la armen om henne
" Vad hände frågade han skrämt
Arvid såg frågande upp på läkaren

"Jag vet inte" Alice lät också skrämd. "Jag sov, och så gjorde det så fruktansvärt ont i såret...". Hon drog försiktigt undan lite av linnet och synade såret och flämtade till. Det såg rött ut, inflammerat.

" Kanske Arvid har rätt kanske det är något fel på det här sjukhuset sa adam och såg på såret
Arvid försötke komma loss från banden

"Men..." började Alice. Hon ville inte tro det. "Jag kanske bara är väldigt, väldigt sjuk eller något". Hon ville ha en naturlig förklaring även om mycket inte var naturligt nu för tiden.
I Arvids huvud hördes Hannahs röst. "Fattar du verkligen inte?". Men hon uppenbarade sig inte.

Arvid fokuserade och tänkte tillbaka till Hannah " De försöker döda oss" tänkte Arvid han såg sig om i rummet en masa flaskor och sånt stod på hyllor

(Arvid kan ju andvända som försökskannin så vet läkarna vad de ska andvända för att skada de andra)

(Jupp)

"Duktig pojke" hördes Hannahs röst roat igen.
Alice kramade Adam tillbaka. "Det var riktigt hemskt".

Arvid såg plötsligt in i en läkares ögon de blixtrade elakt mot honom
" Em kan jag gå? frågade arvid skrämt
Adam lugnade Alice

"Tyvärr inte unge man" sa läkaren, men det lät inte som han var ledsen för det direkt. Han tog fram en flaska och en spruta.
Alice lät sig lugnas och hennes andning saktade ner, smärtan var borta nu ocskå.

" Em vad är det? frågade Arvid skrämt och kämpade för att komma loss han ville inte ha det vad det nu var