I en förändrad värld (Roll för alla)

(Okej! )

Jag såg bekymrat mig om i den nya cellen och såg Stella sitta ner och hon såg heller inte så lycklig ut. Jag tänkte säga något men då kom några vakter in.
"Ni bör säras på er!" sa en utav dem med ett ondskefullt flin. Han vevade mellan mig och Stella, men tillslut så fastnade hans blick på mig. "Du är för söt för att vara här!" sa han och drog upp mig.
Jag började fäktas med mina armar utan nån lycka. Han och de andra hade tagit tag om mig och drog ut mig ur cellen. När vi kommit utanför stannade de.
Mannen som hade tagit till orda tittade på mig och slickade sig om munnen. Sedan så började han luta sitt ansikte över mitt och jag såg att han försökte kyssa mig, så jag tog i allt jag kunde och lyckades sparka honom på knäskålen.
Han morrade dovt och sedan tittade han på de andra. "Ta henne till den andra, så tar jag hand om henne där..." sa han och nickade mot Stella.
De andra nickade och togg tag i mig och drog mig till en annan cell. Där slängde dem in mig och då såg jag att Jenna satt där inne.

Jenna såg hur de knuffade in Olivia i cellen med henne. Hon såg tilltufsad ut men verkade okej. Trotts det gjorde hon ingen ansatts att försöka hjälpa henne. Jenna visste att ifall hon visade omtanke eller känslor överhuvudtaget skulle de vändas emot henne i alla fall om någon såg det och ännu var hon inte redo att ta den risken.
Samtidigt som Jenna tänkte öppna munnen för att komma med en kommentar om hennes tröja som satt snett öppnade sig dörren hårt. Så hårt att dörren slog i cellväggen med en hög smäll. In kom fyra vakter. Två tog tag i Jenna och släpade henne bakåt. De band fast henne i väggen så som de gjort så många gånger innan men Jenna gjorde inget motstånd, det skulle bara vara förjävels. Mittemot henne såg hon Olivia få samma behandling. Sedan kom han in. Gåshuden på Jennas armar reste sig och hon kände en kallkåre längst med ryggraden. De kalla, mörka ögonen stirrade först på henne, som om han inte trodde vad han såg för att sedan vändas emot Olivia.
”Jag trodde det inte själv förrän jag såg dig med egna ögon och jag ser att du tagit med dig en vän.”
Hans röst klingade fortfarande av ilska även om han försökte dölja den. Ärret längst hans kind fick honom att se mer brutal ut än innan han fått det. En av vakterna viskade något i hans öra och för ett ögonblick stelnade han till.

"Vad vill ni!?" frågade Olivia allvarligt.

(Vem är det som kommit!? xD)

((Tack, då vet jag, nu kan min plan fortsätta))

När Lissy, Vanessa, Vera och Fanny var själva i en korridor vände sig Fanny om.
"Så!" skrattade hon chockat. "Vi klarade det! Nu är det bara att leta upp de andra..."
Hon hade knappt avslutat sin mening när hon hörde fotsteg av två soldater komma närmare.

Lissy grep snabbt tag i Fanny igen när hon hörde steg igen.
"Vad tror du att du håller på med?" skrek hon sedan. "Ingen rymmer härifrån, det vet du!!"
Sedan böjde hon sig ner och viskade. "Du vet vad jag håller på med va?"
Sedan tog hon ett ganska hårt tag om hennes armar. Hon påminde sig själv om att hon måste säga förlåt för allt det här sedan.
Några vakter kom närmare.

"Såklart!" viskade Fanny tillbaka.
Vakterna kom emot dem och stannade rakt framför dem.
"Vi kan ta hand om dem nu." sa en av dem och kollade från Lissy till Fanny. "Sa du att hon försökte rymma?"
Fanny stelnade till men behöll modet och stirrade mannen i ögonen.

"Ja , Sir " sa jag och ställde mig i givakt . "Men jag tänkte prata om ett par fångar i norr med dig . Ingen idé att straffa henne för ett värdelöst försök att fly , Eller ?"

Fanny tittade förfärat på vakterna och hoppades att de skulle ha lika tur som när de kom hit. Det hade de tyvärr inte. En vakt grep tag i Fanny och drog henne med sig.
"Kom med här!" morrade han. "Och ni två, ta med den andra fången till fängelsehålan!"
Fanny såg på sina vänner och hoppades att det inte var sista gången.
"Fortsätt leta!" mimade hon snabbt till dem innan hon och vakterna försvann bakom en krök.

De kom in i ett rum med kedjor på väggarna och i taket. Väggarna var isolerade för att dämpa offerens skrik, det var blod överallt och på ett bord låg olika vapen, piskor, nålar och annat de kunde skada eller döda sina offer med. Vakten som höll i henne drog ner en kedja från taket och tvingade ner Fanny på golvet. Han band fast hennes fötter i kedjan och hissade upp den så hon dinglade uppochner ungefär två meter över marken.
"Jaha!" skrockade vakten. "Vad ska vi använda på dig då?"
Han strök med handen över en pistol med valde en piska istället. Med den slog han Fanny över ansiktet så det började blöda. Fanny skrek och grät högt men skriket drunknade i männens ondskefulla skratt.

"Åh nej" sa Lissy när vakterna hade gått med Fanny. "Vad ska vi göra? Vi kan ju inte ta Vera till fängelsehålan. Och hur ska vi hitta Fanny också?" Lissy hade fått anstränga sig för att inte skrika i protest när de tog iväg Fanny. Det om något hade avslöjat dem som flyktingar.
"Jaja, något måste vi göra. Vad jag förstod det var Jenna typ en specialfånge, typ. Var förvarar dem de farligaste fångarna?" Lissy kände sig ganska osäker. Hon var typ helt vilse, men hon hoppades att Vanessa hade någon bra idé.