Power (Ett rollspel för alla)

"Saknar du dem?" Frågar Jackson genast, innan han ångrar sig då han inte har något med det att göra. Men han är nyfiken iallafall.

"Ja, såklart. Här börjar man lixom om på nytt. Men jag håller fortfarande kontakten med dem.", sa Zeya. "Saknar du din gamla skola?"

Energin blev som en tidvåg, den sköljde över Will med en varm känsla. Han kände trädets magiska kraft dras ut ur honom, och plötsligt stod han där, vinglandes. Han kände sig illamående, och yr. Tillslut föll han ihop av utmattning.

Jackson måste tänka över svaret.
"Inte direkt." Säger han till slut. Skolan han gått på var inte speciellt vänligt sinnad. Lärarna var kassa och eleverna var blonda bimbos utan hjärna eller sportfånar som slog istället för att prata. Sedan fanns det töntarna som ingen hängde med. Jackson hade skolkat hela tiden. "Jag passade aldrig in där." Fortsätter han sedan förklarande.

Annabeth kände en chockvåg skölja över sig. Rösten.
Den var så bekant. Det gick en kall kåre längs hennes ryggrad, men samtidigt så värmer den henne. ((Hon kommer typ ihåg från när hon var i Connies mage...))
Hon vänder sig långsamt, och möter de där kalla men lite nyfikna ögonen.
"Ursäkta, känner jag dig?" frågar hon stadigt, även om hon darrar inombords.

"Vad synd", sa Zeya ledset. "Hoppas det går bättre här. Det låter som det i alla fall", hon log ett litet leende.
Sedan kom hon på att det kanske inte var det bästa att säga.
____________
Varför skriver jag dåligt idag? .__.

Lelia spärrade upp ögonen. Plötsligt stod en av de välsignade där trädet stått. Will, eller nåt. Han faller ihop på marken. Lelia slänger sig ner på knä.
"Vad hände? Hur mår du?" undrar hon och hennes röst darrar en aning.

((Är denna Connie alltså Annabeths mamma? Jag har missat något...))

((Ja AlexZz och jag ugglade lite om det ))

((Oh, I see Hemlighets makeri^^ XD))