Life - Lupple & Medi PRS

Han lyssnade och han lutade sig mot ett träd.
"Vi kommer att säga det till honom. Om vi dödar honom kommer Mel att dö." Viskade han men nickade.
"Jag tror han har förändras, Vi får bara hoppas att det är så.# Han log sedan mjukt.
"Så Hur går det för planeringen av Olivias och Surkartens bröllop`"

"Folk kan faktiskt förändras." Sa hon lugnt. "Men som alltid när man hanterar magiker så är det bra att veta allt om deras kraft och hur man skyddar sig. Ni måste få honom att avslöja det eller hitta någon som kan hans magi. Och magiker, du måste alltid ha ett skydd." Sa hon ärligt. Skrattade sedan. "Bra. Jag menar jag är klar. Nu ska bara deras åsikter vägas in." Flinade hon.

"Det är bra. Ta det med Olivia och inte med honom. " Han log och tog hennes hand.
"Du är en sann vänn och se efter oss alla lite extra. Tror Gabriel kan behöva dig."

Mi nickade sakta. "Jag kan prata med Olivia." Log hon mjukt. Skrattade sedan till. "Jag ska se vad jag kan göra." Log hon ömt.

"Men då är vi nog klara." Han började gå tillbaka och han öppnade dörren för henne.
"Damerna först."

Mistril log och gick in och satte sig igen i soffan. Tog Ethans hand mjukt.

Ethan hade slumrat till och vaknade.
"Älskade jag sov inte." Han såg trött på henne och kurade ihop sig i hannes famn.

Mi la armarna omkring honom. "Jag kommer bära upp dig till rummet. Du får sova här inatt." Viskade hon ömt.

"Jag kan gå upp själv. jag är ingen bebis" Sa han och kysste henne.
"Får jag ta ditt rum då?" Han reste sig.

Mi såg på honom och log roat. Hemma fick hon bära honom, ibland. "Såklart du kan." Log hon. "Ja jag tror det är det enda som är ledigt." Viskade hon.