Life - Lupple & Medi PRS

Han gick och såg sedan på henne.
Jag vill tro att Aldriz HAR ändrat sig. Tack vare Mels kärlek. Men om så inte är fallet... hjälper du oss då? Att döda honom?" Han suckade sedan tungt.
"Jag är hemsk som säger dett men jag skulle även behöva fråga om du kan luska i hans förflutna. Kanske läsa hans tankar?"

Mistril såg på honom, hon visade inga känslor men hon lyssnade noga, verkligen tog in allting. "Varför ber du mig om detta? Varför inte Gabriel?" Undrade hon lugnt. Hade något allvarligt hänt i flocken? Hon behövde veta. Mi satte sig på en stock och funderade. "Att läsa magikers tankar kan vara riktigt farligt William. Även för mig. De brukar kunna skydda sig rätt bra även i sinnet. Har du sett alla hans amuletter? De är inte bara krimskrams. De är väldigt kraftiga magiska föremål." Förklarade hon. "Jag kan gå in i fällor om han är kraftfull." Sa hon lugnt.

"För att jag vill framstå som den bättre vargen." Sa han lite halvbittert och snörpte på munnen.
"Men om han blir falig så hjälper du oss?" Frågade han.

Hon studerade honom. "Som den bättre vargen? Nu behöver du berätta för mig." Sa hon allvarligt. "Har det hänt något mellan er två?" Frågade hon. Hon svalde hårt. Ville ogärna ge ett sådant löfte till någon som inte var alfa. "Vad vet du om honom?" Undrade hon lugnt.

"Han litar inte på Aldriz alls. Jag kan förstå det men han han behöver inte vara så arg mot honom hela tiden." Sa han surt och såg på henne.
"Det är som han vill slita honom i stycken bara om han kollar mot Olivia"

Mi såg på honom. Detta var inte positivt. "Men var inte hotet mot Olivia?" Undrade hon lugnt. "Är det inte logiskt att han känner så mot Aldriz då?" Undrade hon försiktigt.

"Jo det var det. Men Noelle var helt söndertrasad. Hon var naken och sönderskuren." Han såg på henne.
"Men lovar du? Om han någonsin börjar visa tecken på att skada packen." sa han tyst.
"Jag vill att det inte ska ske men jag vet inte va jag ska göra. Jag börjar få samma tankar som Gabriel och jag känner mig hemsk."

Mi nickade sakta. Detta var riktigt illa. Hon började känna en stor avsky mot Aldriz själv. Hon svalde hårt. "Har ni pratat något med Aldriz? Vad säger han?" Undrade hon och svalde hårt. "Kan du inte försöka tänka att Gabriel bär ditt hat också? Så slipper du tyngas av det. Jag menar, han är säkert orolig för Noelle också." Sa hon lugnt. "Det är en alfas plikt. Att bära er." Påminde hon.

"Jag ska prata med honom om det. Jag ska prata med Aldriz med. Men jag tänker hålla mig lugn." Han suckade.
"Mi du kan intee bara lägga allt ansvar på Gabriel. Han går sönder snart." Sa han sedan tyst.

"Gör det när Mel inte hör. Då kan det vara lättare för honom att prata." Föreslog hon och suckade lågt. Detta var riktigt dåliga nyheter. Hon oroade sig för flocken. Så mycket just nu. "Tyvärr så lägger jag det inte på honom, han bär det automatiskt. Det måste ni veta. Han är sammankopplad med er alla. Allas oro för byn är hans just nu. Han kan inte stänga av. " Viskade hon och funderade lite. "Men ja, jag lovar att hjälpa er men ni måste också veta att om den dagen sker och jag dödar honom. Så kommer Mel gå sönder. Tänk dig själv hur du skulle må om Noelle dog. "Sa hon sorgset.