Life - Lupple & Medi PRS

"Ja. Jag hämtar lite vatten till dig. Så kommer jag snart."

Hon nnickade och hon log sedan oskyldigt.
"Det är skoj:"

Spelet fortsatte, det var många skratt och bra charader.

När det v ar Olivias tur fumlade hon med lappen men log när hon såg var det stod. Började sedan och log stort.

Mi satt och studerade henne noga, försökte lista ut vad hon gjorde.

Hon funderade och såg sedan besviken ut.
"Förlåt." Viskade hon och visade va hon hade för ord och satte sig sedan.

Mi log. "Det är ingen fara." Log hon uppmuntrande. "Tänk inte ens på det." Log hon.

Olivia såg ledsen ut.
"Men jag försökte så gott jag kunde och ni kunde inte."

Wendy log ömt.
"Men du är ju så bra så det är därför vi inte kunde. Hur skulle vi veta att du var en sådan mästare?"

Mi log mjukt. Tänkte säga något men Gabriel hann före. "Du var grym älskling." Log han.

Hon såg på honom och nickade.
"Jag kanske ska gå och lägga mig?" Frågade hon tyst.
"Jag mår fotfarande inte hundra % bra så...." Hon tog hans hand.
"Godnatt älskade."

Han log och reste sig upp. "Jag följer dig till sängen." Log han och kramade hennes hand och ledde henne mot sovrummet.