Collision Between Dreams (PRS)

Tariq nickade.
"Jag förstår." Sade han med ett svagt leende på läpparna. "Om vi håller den här takten så kommer vi fram till ängen innan det bli mörkt."
Trinity tog då en till godis från Lotus' godispåse.
"Flätan!" Utbrast ängeln. "Ät inte upp allt mitt godis!"
Trinity rynkade på pannan och höjde ena handen. Innan varken Tariq eller Lotus förstod vad hon höll på med så klappade hon till ängeln lite lätt på huvudet.
"Det är inte bara ditt godis, Blomman." Muttrade hon och skyndade sig med att ta en till godis.
Tariq suckade bara.

Aziza log lite grann. Hon tyckte de var roliga.
Raven kände sig inte särskilt frisk. Men det var något hon kopplade bort medans de gick.

Efter några timmar så kom dom fram till den stora och magiska ängen. Det var så vackert där. Gräset var grönt och otroligt mjukt. Man behövde inte ens ha en sovsäck för att somna på ett sådant magisk ställe.
"Välkomna till ängen." Sade Tariq och gick in till mitten av det stora gröna havet av gräs. "Jag hoppas ni somnar lätt här inatt."
Lotus hörde inte alls vad Tariq sa. Hon hade blivit helt uppslukad av den förtrollade ängen. Hon låg redan nere på gräset och det såg nästan ut som hon försökte simma.
Trinity, som hade burit på en tung väska, ramlade nästan ihop och tappade väskan på marken.
"Äntligen..." Muttrade hon och lade sig ner.

Raven tog av sig sin väska och la sig ner på gräset. Hon hade blivit trött och funderade på att vila en stund. Dock så somnade hon snabbt i det mjuka gräset.

Tariq tittade runt omkring sig och märkte att flera av hans kompanjoner redan hade lagt sig i gräset.
"Jaha." Sade han med en suck. "Jag antar att jag får se till att det är säkert själv den här gången."
Med det sagt så gick han runt hela ängen för att kolla om dom var ensamma.
Trinity och Lotus somnade i det sköna gräset snart efter att Tariq gått förbi dom.

Aziza satte sig ner på gräset men hon somnade inte, Willow följde efter Tariq.
"Det är fint här" sa Willow och log.

Tariq log mot hans syster. Han hade verkligen saknat både henne och Raven. Dom växte upp tillsammans, var bästa vänner.
"Ja, det är det." Sade han och kollade efter spår av demoner. "Tyvärr så vill jag inte stanna här länge åt gången ifall någon som kanske förföljer oss märker detta magiska område."
När han sett till att det inte var någon annan där så gick han tillbaka till mitten av ängen.

Willow följde fortfarande efter Tariq.
"Jag kan förstå det, skulle vara tråkigt om demonerna skulle sabba det här stället" sa Willow och suckade lite grann.

Tariq nickade innan han satte sig ner i gräset och lade ifrån sig väskan han burit på.
"Det är nog bäst vi får så mycket sömn som möjligt innan vi måste ge oss iväg igen." Sade han och sneglade mot Aziza. "Jag skulle föredra att skynda oss härifrån tidigt på morgonen."
Han vände blicken mot Trinity och Lotus som sov med leenden fastklistrade på deras ansikten. Han var glad över att dom lyckats komma till ängen i tid så dom kunde sova här.

Aziza såg mot Tariq.
"är det inte bäst att någon håller vakt uttifall något skulle hända?" sa Aziza frågandes och såg mot Tariq.

Willow la sig ner i gräset och gäspade lite sömnigt.