The Hobbit [PRS]

Elaneth vände också blicken mot Balin. "Det går väl inte att vara säkra på? Jag menar, ingen kanske ha sett honom, men ändå?"

"Nej nej vi vet inte säkert men eftersom att ingen sett honom på år" sa Balin tankfullt. Dennalin nickade.

Elaneth suckade. Hon var inte alls säker på att orchen var död, det lät alldeles för otroligt.

Efter en timme eller två gick Fili och Kili för att sova lite och Bofur och Nori ersatte dem. Dennalin hade fortfarande den bleka orchen i tankarna och hon satt med handen redo på svärdsfästet.

Elaneth betraktade Dennalin. "De är inte nära", sa hon lugnande, även fast hon själv fortfarande satt på helspänn och ryckte till vid minsta ljud.

"Jag vet att de inte kommer attackera, jag litar ju på vad Gandalf sa, det är bara det...Att jag tror att någon iakttar oss"ssa Dennalin.

En rynka framträdde på Elaneths panna, och hon såg sig omkring.
"Är du säker?" undrade hon, men nu när Dennalin hade sagt det så kände hon det också. Det kändes som att det var någon som befann sig precis utanför hennes blickfång.

"Nästan säker...Någon spionerar på oss" Dennalin såg sig om. "Ser du ingen? Alver har ju bättre syn än dvärgar"

Elaneth skakade sakta på huvudet. Hon såg bara skuggor och konturerna från de sovande dvärgarna.

Dennalin och Elaneth fick lägga sig och sova efter en timme när Bombur och Dwalin löste av dem.
Dennalin sov inte mycket och vaknade många gånger av mardrömmar.

"Vi förtsätter öster ut!" Ropade Thorin till sällskapet och ledet med ponnier och två hästar fortsatte sin resa.