My last year with the Marauders [SV]

Flismos , när får vi ett nytt kapitel?? Det har gått ett tag sen det senaste och jag läääääängtar!!!

Snälla skriv mer!!!Tror att jag dör snart!

Förlåt för att det var nästan en vecka sedan jag skrev men det har hänt lite saker jag har behövt ta tag i men här kommer det! Hoppas ni gillar det!

Kapitel 12

Jag vaknar med ett ryck alldeles kallsvettig. Jag rullar runt ett tag men kan inte somna om. Jag kollar på klockan och ser att den är tio i sex och jag känner att det inte är någon idé att somna om. Jag slänger av mig täcket och klär tyst på mig och tassar sedan ner till sällskapsrummet som är folktomt. Jag sätter mig i min vanliga fåtölj och drar upp benen under hakan. Ska dom här drömmarna fortsätta att hemsöka mig hela livet?

Jag vaknar med ett ryck av att Sirius petar mig i örat.
''Har du sovit här hela natten?'' frågar Sirius och tar ut fingret ur mitt öra.
''Nej, jag vaknade ganska tidigt och gick ner hit'' säger jag och gäspar.
''Du ser rätt knäckt ut'' säger James.
''Tack, vad smickrad jag blir'' muttrar jag och ställer mig upp.
''När ska du övertyga laget om att Amanda är bättre än Beck?'' frågar Sirius James.
''Klockan två'' säger James.
''Vad är klockan nu?'' frågar jag.
''Fem i nio'' säger Remus och kollar på sitt armbandsur.
''Då är det hög tid att gå och äta'' säger Sirius flinande.
''Varför är jag inte förvånad över det förslaget?'' säger Remus.

Efter frukosten går vi en promenad runt skolområdet.
''Ska ni hem på jullovet?'' frågar Sirius.
''Tramptass, snälla!'' suckar James.
''Vad?'' säger Sirius oförstående.
''Det är september nu, vi kan prata om julen tidigast i november'' säger jag.
''Jag försökte bara få igång en konversation'' flinar Sirius.
''Dåligt val av ämne'' säger Remus leende.
''Kom på något bättre själv'' säger Sirius utmanande.
''Har ni något roligt att berätta?'' frågar Remus och vänder sig mot mig och James.
''Vi?'' säger jag.
''Ja, ni har alltid jätteroliga historier att berätta'' säger Remus och Peter nickar instämmande.
''Har vi berättat om hur det gick när vi bestämde oss för att börja springa??'' säger jag och James börjar skratta.
''Nej, berätta'' flinar Sirius.
''Vi bestämde oss för några somrar sedan att vi skulle bli duktiga och gå ut och springa'' börjar.
''Första gången sprang vi tre kilometer innan vi slängde oss ner på en gräsmatta och låg där i två timmar innan vi hittade orken att ta oss hem'' fortsätter James.
''Några dagar efter det skulle vi prova igen och då sprang vi fyra kilometer och sedan svimmade vi båda två'' säger jag och Sirius brister ut i gapskratt.
''Svimmade ni bara på trottoaren?'' frågar Peter.
''Nej, vi stannade på en gräsplätt och där föll vi bara ihop'' skrattar James.
''Nej, så otränade är ni väl inte?'' säger Remus.
''Inte nu, men då'' säger jag och skakar skrattandes på huvudet.
''Men vad hände efter ni hade svimmat?'' frågar Sirius.
''Det här är den roliga delen'' skrattar jag.
''Jag vaknade av att en hund kissade mig i ansiktet'' säger James och Sirius ställer sig på knä och börjar vrida sig i skrattkramp.
''Du skojar va?'' skrattar Remus.
''Nej tyvärr'' skrattar James och rufsar till sitt hår.
''Efter det tog det två år innan han gav sig ut på en joggingtur'' skrattar jag.

Efter promenaden går vi till Stora salen för att äta lunch och efter det går James till quidditchplanen och vi andra upp till sällskapsrummet.
''Om inte du får platsen i laget tänker jag inte gå på en enda quidditchmatch i år'' säger Sirius och slänger sig ner i sin vanliga fåtölj.
''Kommer du inte?'' frågar Remus förvånad.
''Jo såklart jag kommer men jag låter som en bra vän om jag säger så'' säger Sirius irriterat.
''Ibland förstår jag mig inte på dig'' säger jag.
''Ibland förstår jag mig inte på mig själv heller'' säger Sirius och flinar.

Efter någon timme öppnas porträttet och James kommer in i sällskapsrummet.
''Fick Amanda platsen?'' vrålar Sirius och några förstaårselever kollar skrämt på honom när dom går förbi.
''Låt honom andas'' säger Remus.
''Det kan han göra sen'' säger Sirius och vänder sedan blicken mot James igen.
''Berätta'' säger Peter.
''VI KOMMER VINNA I ÅR, FÅR JAG PRESENTERA VÅR NYA JAGARE'' vrålar James och pekar på mig.
''Yes'' skriker Sirius och ställer sig upp.
''Är det sant?'' säger jag och jag känner hur jag lyser av lycka.
''Grattis Prinsessan'' säger James och kramar om mig.

Jaaa hon fick platsen som jagare!!!!
Jättebra kapitel har längtat länge nu.

Tack så jättemycket och förlåt att du behövt vänta!

awesome!

Det gör inget för ju mer man väntar destå gladare blir man när det kommer.Men jättebra,verkligen.

JAA!! AMANDA, AMANDA, AMANDA! LET ME HEAR YOU SAY IT XD

Skitbra kapitel

Superdunderbraaaaaaaaaa