Prs

Jag gick in på mitt rum och bytte kläder. Jag drog på mig ett par mjukisbyxor och en munkjacka. Det var skönt att ha torra och rena kläder på sig efter att ha varit ute i regnet en stund.

Jag såg drömmande ut i luften.

" Du kan väl hälsa henne att jag tycker att hon är väldigt vacker?, sa Jag och log

Mamma hade sagt att hon skulle hämta min hund idag klockan åtta och det var klockan snart. Jag sprang ner för trappan och mamma väntade redan med bilen utanför. Jag ställde mig ute på trappan och Sille, som min hund hette kom fram rusande mot mig. Sara och William satt fortfarande tillsammans på bänken. Mamma gav mig lite pengar och körde sedan iväg igen.
- Säg det själv till Wahidah. Hörde jag Sara säga.
- Säg vad? Frågade jag och höjde på ena ögonbrynet

Jag reste mig upp och gick fram till Wahidah.

Jag såg ner i marken och rodnade.

" jag tycker bara att du är väldigt..snäll, sa jag

Jag rodnade.
- Du är också snäll. Sade jag och log. Sille nosade på William och slickade honom på handen. Jag drog Sille närmare mig för att han inte skulle nosa på honom.

" är det din hund?, sa jag och log.

- Ja. Sade jag och krafsade Sille bakom örat.

" jättesöt, sa Jag

" Föresten så är du inte alls snäll, mumlade jag

Jag såg förvirrat på William. Jag visste det. Han gillade inte mig.

Jag blev röd i ansiktet.

" Jo du är snäll! jättesnäll, men det var inte det jag skulle säga..., mumlade jag


Jag tog ett djupt andetag.

" Jag skulle säga att jag tycker att du är väldigt...vacker, sa jag blygt.