PRS(Isse Weasley)

Thomas hörde henne knappt då han hostade igen. "Vatten" fick han fram mellan hostningarna och var blek i ansiktet.

"Hon räckte honom en vattenflaska. För upptagen i sina tankar för att lyckas göra något mer.

Thomas tog emot den och lyckades sluta hosta efter lite vatten. Han sjönk ner. "Tänk om jag är döende?" Mumlade han till sig själv. "Sjuk och kidnappad...".

Hon såg på honom och flinade.
"Du är inte döende!" Sedan lyfte hon bort handen från trasan och tog tag i en kudde brevid och stoppade under hans huvud.
"I så fall hade jag vetat om det, tro mig." Sa hon säkert. Hon ville inte gå in på de andra två sakerna han sagt dock.

Thomas såg tvivlande på henne. "Säkert? För det känns så...". Han kände sig döende. "Kanske vore skönt att dö" mumlade han sedan, det var tydligt att han svamlade. "Bara slippa allt...".

"Klaffen!" Sade hon och höll hennes hand för hans mun för att stoppa pladdret. "Du ska inte dö, det tillåter jag inte!" Viskar hon och lägger sig på sin sida brevid honom.

Thomas såg förvirrat på henne. "Varför inte det Skuggan? Ni har väl ett större övertag om jag är död? För då kan jag aldrig rymma igen".

"Övertag," *Gäsp* ", är ett så starkt ord!"

Thomas suckade till. "Allt är starka ord enligt dig...". Han vände sig mot henne. "Du är så konstig Skuggan".

"Mm..." Mummlade hon och flinade mot honom. Hon suckade uppgivet.
"Att bero på det är konstigt ett rätt starkt ord..."