Prs(Elinthemagicwitch)

Lei såg förvånat på Texas. Långsamt satte hon sig upp. "Är det något du vill prata om?" frågade hon försiktigt. "Vem är Anna?"

Han tittade in i Leis oskyldiga ögon.

" Anna är.. jag har ett brev..nej inget!, mumlade han.

Han tittade ut över vattnet och andades in den salta lukten av fisk från marknadsplatsen.

Lei nickade. "Det är okej." mumlade hon och strök honom tröstande över håret. Hon lutade sig mot honom med en suck. Hon blundade.

Texas kände sig lite lugnare när Lei lutade sig mot honom. Varför ska han tänka på Anna när han har Lei?
Fast Lei är inte sig själv. Det var den aggressiva och tuffa Lei som Texas blev kär i. Nu påminner hon för mycket om hur Anna var en gång i tiden. Han slet sig loss från henne.

Lei hade somnat men vaknade då hennes huvud landade på marken. "Aj!" muttrade hon irriterat och gned sig på huvudet. Hon såg upp på Texas med surmulen blick. "Vad var det där bra för?" klagade hon.

" Förlåt, men du är så annorlunda, förut var du tuff och kaxig. Jag blev kär i dig då.

Han tittade på henne.

Lei fnyste. "Visst. Du blev kär i mig på en kväll. Verkar ju troligt. Jag undrar verkligen vad den där Anna gjorde!" muttrade hon.

" Jag är en känslosam kille, jag har lätt för att bli kär, sa han högt.

Han lutade sig en aning närmare henne.

" Speciellt i vackra damer, viskade han

Lei rodnade kraftigt. Hon lipade åt honom. "Du gör allt värre!" suckade hon frustrerat. Hon reste sig upp och borstade av den enorma klänningen. "Vem kan ha burit den här egentligen? Måste vara någon adelsdam, för jag skulle få plats i den fyra gånger!" Lei skakde upprört på huvudet. Hon sneglade åt Texas håll och rodnade lite. Hon såg bort.

" hursomhelst så är du förtjusande i klänningen, sa han charmigt.

Han reste sig upp och gick fram till henne han lutade sig mot henne.

" Dina ögon strålar som stjärnorna på himlen, viskade han.