Eragon [privat]

Jag sätter mig ner på marken och håller händerna för ögonen, jag vill inte visa att jag gråter. Jag förstår inte varför...

Jag vet inte alls hur jag ska hantera situationen. Jag är säker på att Enya gråter, och precis som jag så vill hon inte visa det. Murtagh sätter sig bredvid henne och lägger handen på hennes axel.

Jag vet inte varför jag gråter, jag är ju inte ledsen för att Trey är död... Men... jag vet inte. Det är något annat, jag kan bara inte förstå vad

Jag bara står där och känne rmig fånig. Jag vet inte vart jag ska vända blicken eller hur jag ska reagera.
"lämna henne ifred eller prata med henne. Gör NÅGOT så slipper du känna dig dum"
"Shea jag..."
Hon är borta igen.

Enya, jag vet varför du är ledsen säger Sayn

Jag förstår inte varför Shea alltid väljer att ta kontakt med mig för att hjälpa mig, men jag är tacksam för det. Jag följer hennes råd och börjar prata med Enya.

Hon verkar inte lyssna, men det gör inget. Jag slipper i alla fall stå där och inte veta vart jag ska ta vägen.

Efter ett tag säger Murtagh åt mig att gå iväg och vila lite. Jag känner mig inte trött, men inser att han måste få tid för sig själv för att tänka över allting. Så jag går.