Tvåmannaroll mellan mig och Corriiz

Jag tog brödet och smakade på det.
"Gott" mumlade jag.

"Min mor bakade det", sa jag. "Det är hennes egna recept." Det högg till i hjärtat när jag tänkte på min mor. Far hade inte tyckt att hon skulle baka, att det var bagarens jobb. Men mor ville ju så gärna. Och som alltid fick hon sin vilja igenom.

Jag granskade honom.
Jag tänkte lite på min mamma men jag suddade bort tanken.
"Coolt"

Jag log ett snett leende. Samantha var allt annorlunda. Hon var inte som andra flickor i min ålder, för hon verkade vara i min ålder ändå.
"Hur gammal är du?"

"Jag är 17 år.. Jag fyller 18 i år" sa jag.
"Hur gammal är du?"

"Arton", svarade jag.
Jag tittade ner i marken och åt upp den sista biten av brödet. Jag var fortfarande lite hungrig, men jag visste att jag inte kunde ta mer om det skulle räcka till huvudstaden.

Jag åt upp resten av brödet och suckade.
Jag vände blicken mot skogen.

"Ska vi ge oss av?" föreslog jag.

"Visst" mumlade jag och log svagt.

Jag gav henne ett litet leende innan jag ställde mig upp. Jag stampade ut den sista lågan på brasan och packade ihop det lilla vi hade med oss förutom det som redan låg i väskorna. Jag tog min tunga väska på ryggen och väntade på att Samantha skulle bli klar att gå.