And then ther were none...

^ Då är jag elak

vad bra :d hoppas bara de andra skriver med :p

^^ Jaa

Asså jag vet inte vad jag ska skriva mer på båten, ajg skriver mer sedan när dem kommer iland

Jillian stod i fönstret mot havet.
Hon undrade när de skulle komma. Just när hon tänkt klart tanken såg hon en prick, det skulle kunna vara en båt. Den kom stadigt närmare, och det var faktiskt en båt.

(Omg vad jag missar ;_: nu sitter jag hux flux i båten )

Johanna sitter i båten med ett uttråkat leende påklistrat i ansiktet.
"Håll bara uppe fasaden." Tänker hon sorgset och hoppas på att allt tar slut fort.

Nu kunde man äntligen se land.
Det var väldigt vilken lång resa detta hade varit.
Carolin önskar att hon bara kunde gå och lägga sig, men hon antog att kvällen bara hade börjat.
De närmade sig med snabb fart och nu kunde hon även se 2 personer stå och vänta vid bryggan.
Hon försökte förbereda sig mentalt för denna vistelse. Försökte förbereda någon form av ett leende och så får hon helt enkelt hoppas att detta går över så fort som möjligt. Snart skulle hon vara hemma igen och mysa i värmen och lugnet.

Will som har funnit en sittplats på båten sträcker lite på sig och ser bekvämt på den lilla ön som blir större och större för varje minut. Det han egentligen undrar mest över är varför det var så många med på båten, hade paret bjudit in alla dem eller skulle dem till någon anann på ön?

James såg på ön, den såg verkligen tråkig ut och han hoppades det skulle vara några roliga människor där. Han slängde cigaretten i vattnet och hoppades de skulle få något att äta för han var utsvulten

Båten kom närmare ön som började synas efter all dimma. Simon suckade irrterat och trummade med fingrarna på knät medan han tittade mot den lilla ön. Så tråkig den såg ut. Och båten var så långsam! Skulle de inte komma fram snart?