Drömmar slår in - Drarry [PG-13]

More!!

Lisa, du kan få en kram när jag orkar träffa dig sen, ok

give me more, give me more

Bevakad! ♥

meraaaa ♥

Nepp! Nu får det ta och räcka! Om inte du sätter dig ner och skriver snart så kommer jag att besäka dig och surra fast dig i en stol och tvinga dig att skriva!
(Hehe, liiiite ondskefull idag ^^)

haha ojrååå.. jo, men får väl försöka att sätta mig ner å skriva lite.. har gått å tänkt på det ett tag, men aldrig fått tummen ur :c

Mohahaha!! Jag kommer att finnas här och terorisera dig så att du fortsätter att skriva! Moahahhahaha!!!

Vill du ha en teroriserande kumpan..? Moahahaha!!!

SÅ NU KOMMER ETT KORT KAP 9 BABES ♥

Kap 9:
Ord så som: ”jävla bögar”, ”äckel” och ”rövknull”, kastades ur Ginnys mun. Både Draco och Harry stod som förstenade å bara stirrade på henne. Till slut fick Hermione putta till henne i sidan med sin armbåge och fräsa ”det räcker nu Ginny!”.
Ginny slutade skratta och slutade att kasta förolämpningar på de båda pojkarna när hon såg allvaret i Hermiones blick. Hon fattade att hon hade gått för långt.

Harry som hade blivit lite av den känsliga typen det senaste började gråta, stillsamt. Hermione klampade fram till honom och gav honom en lång kram.
”Förlåt Harry, förlåt mig” viskade hon i Harrys öra, inte långt ifrån gråt.
Efter en stunds kramande krängde sig Harry ur henne grepp, grep tag i Dracos arm och drog iväg honom, bort från de båda tjejerna.

”Fan! Fan!” vrålade Draco när han slog i den tomma korridorens väggar. Hans ögon var röda när han återigen vände sig mot Harry.
”Jag visste att det skulle komma fram, jag visste det! Fan, vad ska vi göra nu? Tänk om dom sprider det” Draco stirrade in i Harrys ögon, en ilsken, men kärleksfull blick.
Harry ryckte lite lätt på axlarna ”jag vet inte, helt ärligt så har jag ingen aning. Vad kan vi göra åt det ändå?”.
”Inte fan vet jag?! Harry jag tror jag älskar dig som inåt helvete, men jag känner faktiskt inte för att bli mobbad resten av min tid här”.
Vid den här tidpunkten hade tårar börjat rinna längs Harrys kinder igen.
”Tror du verkligen att vi kommer att bli mobbade då? Folk har kanske mognat” sa Harry tystlåtet.
Till svar slog Draco ytterligen en gång till i korridorsväggen. ”Vi skiter i det nu, nästan alla sover i åtminstone ett par timmar till. Vi försöker att inte tänka på det för än det har blivit verklighet, okej?!” mer eller mindre kved Draco ur sig när han hade lyckats samla sig igen.
Harry nickade ”det låter bra”.

Draco tog tag i Harrys hand och de fortsatte igenom de långa, tomma korridorerna.

”Ginny för i helvete?! Var du verkligen tvungen att kläcka ur dig det där?! Jag trodde faktiskt att du var mognare än så!” fräste Hermione.
”Men... Grejen... E den att... Jag fortfarande... Älskar... Harry... Det gjorde ont i mig att se dom vara lyckliga tillsammans”