En mugglisberättelse (SV)

Du Är Jätte Duktig På Att Skriva!

Det här kan bli väldigt skumt med åldrar och så, men vi säger att EbbaSofiaSusanna är lång för sin ålder, och en viss annan (som jag inte säger nu) väldigt kort. Kanske verkar konstigt, men ni märker snart...
-------------------------------------------
Dagen då mugglisträffen skulle vara gick Kevin Remin upp tidigt och började göra sig i ordning. Han var väldigt nervös, eftersom han skulle träffa EbbaSofiaSusanna för första gången. Han undrade om hon var lika trevlig i verkligheten. Tänk om hon var hemsk... Det var hu pirrigt som helst.

När han kom fram till stället där mugglisträffen var så började han genast leta. Han frågade en hjälpsam ravenclaw-tjej som kallades Ginny-Weasley-00 om hon sett en slytherinare som kallades för det. Ginny-Weasley-00 sa att hon nyss gått förbi, och pekade bort mot en grupp slytherin-tjejer, som stod och pratade. Kevin Remin tackade för hjälpen, och gick bort till dem. Han hittade genast en som såg precis ut som på EbbaSofiaSusannas profilbild. Han gick fram och sa vem han var, och sedan gick de och pratade jättelänge. Hon var precis så underbar som hon verkat på internet. Till slut kunde han inte hålla tillbaka det längre. Han lutade sig fram, och kysste henne. Hon kysste tillbaka, och just då fanns det ingenting annat än just de två.

Mera?

Åh vad mysigt, var är Grå Damen undrar jag bara?

naaww!

ahahah aawe så gullligt!

Super gulligt kapitel! ♥

Bara en fråga, exakt hur lång är "lång" ? Eftersom du säger att jag är lång för min ålder..? :'

Gulligt, mera! ♥

Det kommer, det kommer. Det har varit väldigt svårt att stoppa in ravenclaws elevhem i berättelsen, eftersom jag försökte undvika det i början. (Det var ju bara jag) Men det lär komma med tiden, bara man har tålamod.
-----------------------------------------------------
Det kändes som om begreppen tid och rum inte fanns. Kevin Remin kysste flickan som han älskade, och hon kysste honom tillbaks. Men alldeles för snabbt avbröt han kyssen. Han ville inte göra det. Det kändes helt fel att göra, men han kände sig iakttagen. Han tittade sig omkring, och såg först ingenting konstigt. Bara en grupp nervösa slytherin-flickor. Han fortsatte att ägna sin uppmärksamhet åt EbbaSofiaSusanna. Jag älskar dig, EbbaSofiaSusanna, viskade han. Konstigt nog svarade hon inte som han hade väntat sig. Jag är inte EbbaSofiaSusanna. Jag är Alice.... EbbaSofiaSusanna är hon. Då hörde Kevin Remin en snyftning. Han vände sig om och såg varför slytherin-flickorna var så nervösa. En bit ifrån dem stod EbbaSofiaSusanna med rödgråtna ögon och såg på dem. Han visste inte vad han skulle säga. Så han vände sig om och sprang.

Mera?

Stackars mig själv. </3

Super bra kapitel. Klart vi vill ha mer. :'

Åhh, no! Hur ska detta gå?
Mer!