Life - Lupple & Medi PRS

"Måste du smeka mig när jag äter?" Frågade hon och svalde det sista av maten innan hon tog en bit till.
"Den var så god, Jag har inte ätit så här god mat på länge."

Han log snett. Hon verkade bli sitt vanliga jag. "Nej det måste jag inte." Log han mjukt och flyttade undan sin hand. "Vad bra." Log han.

"Då gör du inte det. Jag gör inte så på dig." Hon åt vidare under tystnad.
"Även om jag gillar det." sa hon sedan så tyst så det var som en viskning.

Han skrattade lågt. "Jag vet älskade." Sa han enkelt och log stort. "Jag är bara glad att du verkar bättre." Log han ärligt.

"Det är jag med." Hon åt upp och såg på Noelle som hade ätit upp med.
"Aldriz`?" Frågade hon med mjuk stämma.

Aldriz hade svalt det han tidigare stoppat i munnen och såg upp när hans namn sades. "Ja?" Frågade han, lite oroligt.

"Jag skulle vilja ha något att drömma på inatt. Något som skingrar mina mardrömmar." Hon suckade.
"William har sagt att det är okej. Så vill du?"

Aldriz såg på Noelle med tvekande blick. Behövde hon fråga nu? Framför alla? Han svalde hårt och tog lite vatten och svalde det. Såg sig omkring. Det kändes som om allas blickar brände. " Ja okej. " Mumlade han och log svagt mot henne.

"Tack Aldriz." William hade tagit till orda och han såg på honom.
"Hon har massvis med mardrömmar nu så det är mig så besvärligt eftersom jag inte kan skydda henne."

Aldriz nickade sakta. Ville veta vad drömmarna handlade om men förstod att det var fel tillfälle. "Jag kan göra som sist. Lägga henne i en drömlös sömn." Sa han stilla.