PRS Emma07 & elin-15

John såg kort efter Evelyn och sen tillbaks till Lucas, kunde inte låta bli att le mot den söte lille pojken. Han såg sen mot Tony och Laura och leendet var borta nu, det var väl ganska självklart att nåt hänt.
"Vad hände?", frågade han.

Laura höll om Tony tillbaks och gömde ansiktet mot hans hals.

Tony såg upp på John.
-Mamma bara tog Lucas och gick iväg!,sa Tony upprört. Han höll om Laura hårt.

John såg på Tony och lyssnade, man såg att han blev förvånad då han inte trodde det var så illa.
"Va?", frågade han förvånat.


Laura höll om Tony, det märktes att hon verkligen blivit riktigt rädd.

-Hon tänkte ta honom och skicka honom till forterhem,sa Tony upprört. Han strök Laura över håret.

Johns ögon blixtrade till snabbt, det märktes han blev lite förbannad på hans föräldrar.
"Vad fan... Varför?", frågade han direkt.

Laura såg snabbt upp på Tony och log snabbt mot honom, såg sen på sin far.
"Tack", sade hon tyst.

Tony såg på Lucas i Johns famn. Puh! Han hade räddat honom. Han gick snabbt fram till honom och tog Lucas.
-Tack snälla!,sa han. Sen gick han till Laura. Han la ner Lucas i hennes famn och såg sen på John igen.
-Vet inte,dem bara tog honom,sa han

Laura såg på honom och log snabbt till då hon lade Lucas i hennes famn och höll genast om honom.

John lyssnade och fnös, skakade lite på huvudet åt dem. Han höll inne med en del dåliga ord om dem då han inte visste vad Tony tyckte om det, trots allt var de fortfarande hans föräldrar. I vanliga fall brukade han sällan vara den som sparade på orden.
"Har allt gått bra annars?", frågade Diana nyfiket, Lauras mamma.

(älskar när vi skriver lite längre!)

Tony såg på Laura och andades ut av lättnad då han såg deras lilla pojke i hennes famn. Så glad att han var tillbaka hos dem. Han var så liten i hennes famn. Nästan helt nyfödd. Han såg på Diana.
-Hon förlorade en hel del blod efter förlossningen men hon har fått nytt som tur är,sa han.
-Annars gick det superbra,hon klarade det med bara lustgas,sa han stolt.

(Ja, kul med någon som "hakar på" och skriver långt när man själv gör det också så, inte kul att skriva jättelångt och sen få två meningar till svar )

Laura hade så gott som fullt fokus på den lilla pojken igen nu, otroligt glad att det lilla livet var tillbaks i hennes famn. Hon kunde än inte fatta det helt men det började iallafall sjunka in lite mer nu. Att de verkligen var föräldrar, det kändes så konstigt. Hon var ganska glad att Tony skötte en del av snacket, då hon dels blivit ganska rädd ju plus att hon än var ganska så sliten efter förlossningen.


Diana lyssnade på Tony direkt.
"Vad bra", sade hon och kunde inte låta bli att le över hur stolt han lät. Hon var lättad att det gått bra, förutom det med att hon förlorat blod då. Hon hade varit orolig för hur det skulle gå för henne, då det alltid var en ganska stor risk att föda.
"Hur känns det att vara föräldrar då?", frågade hon med ett leende.

( ja verkligen jobbigt när man ansträngt sig för att skriva långt så får man bara två meningar xD )

Tony såg på Laura. Hon verkade så glad över att ha lilla Lucas i sin famn igen. Och det var ju fullt förstående. Han såg på Diana.
-Det känns..overkligt,känns som min lillebror mer än min son,har inte riktigt fått in det än,flinade han.

Han drog en hand genom sitt hår.
-Men det känns helt fantastiskt,sa han sen. Han såg på Laura.
-Jag tänkte gå och handla lite frukost,vill ni ha nät speciellt?,sa han och såg på Laura först. Sen på John och Diana.