PRS(fashion7)

TOP vaknade. Han hade drömt att HON vart här.

Elenora tog sig uppför trappan då hon inte fick något svar. Hon gick in i sovrummrt och ryckte till få Top var där.
"Ursäkta! Ja...Jag minns inget utan bara vaknadw här....".

- Elenora?? Minns du inte mig!?!?

"Nej...Vem är du?". Elenora tyckte mannen var stilig...Hon log svagt. "Snälla, kan du hjälpa mig sir? Jag minns inget...".

TOP såg förtvivlat på Elenora.
- Jag ska hjälpa dig! Suckade han sedan och rättade till skjortan.

Elenora tyckte mannen såg väldigt sorgsen ut...Hade det hänt något? "Tack så mycket sir" mumlade hon och såg sig om i rummet. "Vart är jag? Och hur hamnade jag här...".

- Du...du har tappat minnet men det är inget jag tänker prata om!! Muttrade TOP buttert och började gå ner till nedervåningen.
- Och förresten, jag vet inte hur dina föräldrar kommer ta emot dig riktigt...

Elenora såg förvirrat efter honom innan hon gick efter. "Det sista jag minns...Är att jag var ute och plockade svamp då en fågel anföll mig". Hon kände sig så förvirrad och försvarslös...
"Hur känner du mig?" undrade hon sedan innan hon stelnade till. "Vaddå då?".

TOP suckade igen.
- Åh kära du, vart ska jag börja?? Mumlade han. De kom ut ur huset.
- Jag är ett monster. Byn hatar mig. Du följde med mig, bort från byn, för att vi älskade varandra. Men jag tror inte den känslan är ömsesidig längre, eller har jag fel?

Elenora bara stirrade chockat på Top ett tag innan hon sa något. "Ett monster? Älska varandra?". Hon stirrade på honom igen. "Jag vet inte...Jag minns inte...Så vi älskar varandra?". Jaha...