När barnen gick i skolan och Voldemort hade vunnit.

Fai såg förskräckt på henne
"Förlåt, vart har du ont?" frågade han oroligt och strök henen försiktigt över kinden
"Det är okej" ljög Fai, han var för orolig för henen för att tänka på sig själv, han kände att såret i huvudet hade slutat blöda i alla fall "Jag borde inte dragit in dig i det, ledsen för det. och oroa dig inte för det, vi fick hjälp från annat håll" sa han och log svagt och Jezebel kom fram till dem och satte sig ner och tog fram sina saker och såg allvarligt på Xenia
"Brutna revben" mumlade han för sig själv och letade efter något i väskan

"Det är inte okej, mansvimmar inte om man är okej", sa Xenia allvarligt och skakade på huvudet.
"Klart jag ville hjälpa dig Fai, tro inget annat" sa hon och såg på Fais sår men kommenterade det inte, hon såg säkert lika dant ut själv.
Hon såg på Jezebel och nickade och höll andan för att inte skrika när han kännde på hennes brutna revben.

Fai gav henne en allvarlig blick, han ville inte diskutera det nu "vi tar hand om dig först" sa han bara och såg på henne "Jag visste att du skulle göra det, men om jag hade vetat vad som skulle hända hade jag inte skickat Twinkel" sa han och såg bort på killarna som bara låg på marken i en bugning och hans morfar bara stod och såg på dem, Fai chansade att han hade ganska roligt

Xena följde Fais blick och såg på killarna.
"De skulle lydigt mig, jag sa åt dem att något hemskt skulle hända och så rätt jag hade" sa hon och log ansträngt.
"Var tyst så mår du bättre, måste få dina revben rätt så de läker ihop" sa Jezebel allvarligt och Xenia slöt ögonen, kunde han inte bara göra det så det blev gjort?

Fai nickade, han var lite förvånad över att hans morfar faktiskt kommit dit, men han sa inget. han vände blicken mot Jezebel som såg allvarlig ut och sedan tog fram någon medecin som han smörjde in på revbenen och han förstod att det var något som skulle få revbenen att växa ihop och han undrad eom det skulle göra ont

Jezebel smörjde in hennes revben och Xenia bet ihop.
Att läka ihop ben, var ingen enkel sak, det hade Pomfrey sagt och hon märkte det.
Det sved något enormt, typ som om det brann och tårar av smärta trängde ut ur Xenias ögon.

Fai såg oroligt på Xenia och kramade om hennes hand. han hatade att se henna ha ont, men han visste att det inte fanns något annat sätt. han såg sin mor gå bort till Voldemort och han antog att det diskuterade straffet för killarna. Fai tyckte de förtjänade att dö men han visste itne vad de skulle bestämma sig för

Xenia andades ut när hon kände smärtan avta.
"Vila nu bara" sa Jezebel och såg på Fai. "Nu till dig Fai" sa han alvarligt.

Fai såg ner på Xenia där hon låg i hans knä ochströk henne över håret, han hoppades hon skulle må bra snart. Fai såg på sin far och orkade inte protestera.
"Ge mig enet först, nu när det är brutet kan jag läka det" sa Jezebel och la det till rätta och smörjde sen på salvan, Fai kopplade bort smärtan som han hade lärt sig för så många år sedan. han stirrade bara med en tom blick rakt fram

Xenia log svagt mot Fai och såg på honom men han hade blicken rakt fram, antagligen för att koppla bort smärtan.
Utöver det brutna revbenet var det mest blåmärken, men det skulle ju gå över.