Hemligheter kan inte gömmas för alltid

Super. När kommer mer ?

Cassia Lestrange

Vanessa och jag gick med snabba steg till örtläran. Vi hade försovit oss och professor Longbottom skulle inte bli glad om vi var sena. Vi kom fram till växthuset precis när professor Longbottom höll på att stänga dörren.
”Vänta, professorn!” utbrast Vanessa andfått. Professor Longbottom stannade upp och vi skyndade oss in. När jag gick förbi honom gav han mig en ilsken blick men han sa inget. Nu efter några veckor hade jag börjat vänja mig med hans hatiska blickar. Jag hade frågat Victoire om hon visste varför professor Longbottom hatade mig så mycket. Men hon visste inte trots att professor Longbottom var en vän till hennes familj. Jag och Vanessa ställde oss längs bak i klassrummet. Lucus gav mig en frågande blick och höjde på ögonbrynet.
”Vart har ni varit?” mimade han.
”Vi försov oss.” viskade jag tillbaka. En harkling hördes bakom mig och jag vände mig om och mötte professor Longbottoms arga blick.
”Fem poängs avdrag från Slytherin för pratande under lektionen.” sa han innan han gick vidare för att hjälpa några Gryffindor elever. Jag kände hur ilskan började flamma upp och helst hade jag velat protestera mot den orättvisa behandlingen. Men redan första lektionen hade jag upptäckt att det inte var värt att käfta emot.
”Det är inte ditt fel.” viskade Vanessa när hon var säker på att professor Longbottom var tillräckligt långt bort för att inte höra oss. Jag gav henne ett tacksamt leende innan jag slog upp rätt sida i boken och började läsa om giftiga växter. Jag förstod ingenting i texten utan var tvungen att läsa om samma stycke flera gånger. Örtlära var mitt sämsta ämne och det gjorde det inte bättre att professor Longbottom hatade mig som pesten. Jag suckade när jag insåg att jag hade läst en sida utan att jag ens kom ihåg vad jag hade läst. Det var bara att börja om högst upp på sidan.
”Ursäkta mig, professorn.” sa Sally Smith samtidigt som hon räckte upp handen.
”Vad är det du behöver hjälp med, miss Smith?” frågade han vänligt.
”I boken står det att alla giftiga växter har ett motgift. Men förra lektionen sa du att vissa växter inte har något motgift, professorn.” sa hon och rodnade över att ifrågasätta en lärare.
”Vissa växter räknas inte som giftiga men de kan ändå påverka människor på ett skadligt sätt. Vissa av dem har inte något motgift. Förstår du vad jag menar?” frågade han.
”Jag tror det. Tack, professorn.” sa hon och fortsatte att läsa. Jag himlade med ögonen åt hennes fjäsk inför alla lärare innan jag också, men motvilligt, vände blicken mot boken igen. Det var så orättvist att professor Longbottom jämt var trevlig mot alla, förutom mig. När lektionen var slut plockade jag snabbt ihop alla böcker och lämnade växthuset. Vanessas skyndade sig efter mig.
”Det är verkligen inte acceptabelt av en lärare att bete sig sådär.” sa Vanessa och vinkade till sin pappa som gick och bar på några kvastar. ”Du borde berätta för någon annan lärare att han behandlar dig orättvist.” fortsatte hon när hennes professor Wood hade passerat.
”Jag klarar mig.” svarade jag. Vanessa öppnade munnen men hann inte säga något innan för några äldre Gryffindor kom emot oss med hotfulla steg. Det såg ut som om de gick sista året och jag var väldigt säker på att två av dem spelade i Gryffindors Quidditch lag som slagmän.
”Titta!” sa en av dem förtjust. ”Det är Lestrange!” Killen som hade pratat tog tre snabba steg fram mot mig och jag hann inte ens ta upp min stav innan hans trollstav var tryckt mot min panna.
”Låt henne vara.” sa Vanessa bestämt men hon darrade på rösten. En av tjejerna som var där höjde sin trollstav mot Vanessa men jag var upptagen med att försöka backa undan från den blonda pojken som riktade sin trollstav mot mig.
”Gör det inte, Kate.” sa en annan tjej till tjejen som riktade sin trollstav mot Vanessa.
”Det där är Woods dotter. Du vill väl inte förlora din plats som jagare?” instämde en röst. Kate sänkte trollstaven och slängde med sitt ljusbruna hår. Men den blonda pojken höll fortfarande sin trollstav mot mig med ett brett hånflin på läpparna.
”Modigt av dig att ge sig på en förstaårselev.” muttrade jag och utan att den blonda killen han reagera hade jag boxat till honom i magen. Jag duckade när han kastade en förhäxning mot platsen där jag nyss hade stått. Han hostade till och försökte vända sig om mot mig men jag fällde honom så att han ramlade till marken.
”Hur gick det, Marcus.” sa Kate och hjälpte honom upp. Han stönade sig och höll sig för magen när jag hade boxat till honom.
”Det är nu det är meningen att vi ska springa.” viskade jag till Vanessa och innan de äldre eleverna hade märkt det rusade vi iväg genom korridoren. Så fort vi var säkra på att de inte följde efter stannade vi och lutade oss mot en vägg.
”Det där var fruktansvärt elakt.” sa Vanessa rasande. Jag hade aldrig sett henne arg och jag började fundera på hur hon skulle reagera på om hon visste att det här inta var första gången elever hade varit elaka mot mig.
”Det gör inget. Jag är van.” sa jag och hon spärrade upp ögonen av förvåning.
”Du kan väl inte mena att det här har hänt förut?” sa hon rasande. Min tystnad räckte som svar för hon stampade ilsket i golvet. ”Nu går jag och berättar för pappa.” sa hon. Vanessa hann inte ta ett steg innan jag stoppade henne genom att gripa tag i hennes klädnad.
”Nej, Vanessa. Jag klarar mig själv, jag behöver inte hjälp från någon av lärarna. Jag måste klara av dem själv. Snälla, berätta inte för någon. Det blir bara värre.” sa jag bedjande. Vanessa vägrade möta min blick men hon muttrade något som lät som ’Jag ska inte berätta’.
”Tack.” sa jag och kramade om henne.
”Men om de inte har slutat om en månad så berättar jag.” sa hon och tittade allvarligt på mig.

Azym
Vet att detta kan låta tjatigt men du borde verkligen få ett pris

jättebra!!
Stackars Cassia!!

O:
Awzum skrivet!

Bra
Kommer det mer Ella/Draco idag? c:

OMG! Ännu ett awesome kapitel!
Stackars Cassia. :c

SUPER AWESOME BÄST och massor med andra ord som finns men som vägrar dyka upp i min hjärna nu bara för att jag behöver dom :C Aja SUUUUUPER ♥ ♥

Mer! Har läst från sida ett nu, tog lite tid men det var det värt.

SuperMegaAwesomeUnderbart!
va elaka dom är som dömmer Cassia för dom saker som Bellatrix gjorde