Skriva av sig-tråden

_{Skrivet av Elma00:}

(i spoiler på grund av det är konstigt)

Jag hatar mitt liv. Jag tror vet att det förmodligen finns någon som känner precis som jag, och jag är väldigt ledsen för att den personen får lov att stå ut med det. Men jag orkar inte. Jag orkar inte, varför måste jag vakna på morgonen, klä mig, äta, gå till skolan, åka hem, sova, sitta framför datorn, duscha och sedan gå och lägga mig igen? Jag fattar det verkligen inte. Varför måste jag vara den där personen som aldrig ser någon anledning till att kliva upp på morgonen? Varför kan jag inte vara tjejen med perfekt liv? Inte helt perfekt såklart, det vore tråkigt, men ett lycklig liv. Det är klart att alla är missnöjda med sitt liv nu och då, vissa oftare än andra, men jag ser aldrig någon anledning till att vara nöjd med mitt liv. för jag är så värdelös. så ful, tjock, äcklig, dum, korkad, tjock, ful. Allt är fel med mig. Allt jag gör är fel. Allt jag känner är fel, allt som händer med mig är fel. Alla tycker jag är fel. Jag vill böra dö. Allt är klart, i stort sätt. Jag har skrivit mitt brev, skrivit ner min sista önskan, planerat hur jag skall göra det. men jag gör det inte. Varför? Jo, för att jag så gärna vill träffa mina internet vänner. för att jag vet att mina vänner skulle dö om jag dog. för att jag vet att mina småsystrar inte skulle komma ihåg mig, och det gör så ont att tänka på det. Det gör så ont att tänka på hur alla skulle reagera. Även om det ibland känns som om alla vill att jag skall försvinna, så vet jag att det finns människor som bryr sig om mig. Men ändå, de skulle komma över det. Sorg varar inte för evigt.

_{Skrivet av Elma00:}

(i spoiler på grund av det är konstigt)

Jag hatar mitt liv. Jag tror vet att det förmodligen finns någon som känner precis som jag, och jag är väldigt ledsen för att den personen får lov att stå ut med det. Men jag orkar inte. Jag orkar inte, varför måste jag vakna på morgonen, klä mig, äta, gå till skolan, åka hem, sova, sitta framför datorn, duscha och sedan gå och lägga mig igen? Jag fattar det verkligen inte. Varför måste jag vara den där personen som aldrig ser någon anledning till att kliva upp på morgonen? Varför kan jag inte vara tjejen med perfekt liv? Inte helt perfekt såklart, det vore tråkigt, men ett lycklig liv. Det är klart att alla är missnöjda med sitt liv nu och då, vissa oftare än andra, men jag ser aldrig någon anledning till att vara nöjd med mitt liv. för jag är så värdelös. så ful, tjock, äcklig, dum, korkad, tjock, ful. Allt är fel med mig. Allt jag gör är fel. Allt jag känner är fel, allt som händer med mig är fel. Alla tycker jag är fel. Jag vill böra dö. Allt är klart, i stort sätt. Jag har skrivit mitt brev, skrivit ner min sista önskan, planerat hur jag skall göra det. men jag gör det inte. Varför? Jo, för att jag så gärna vill träffa mina internet vänner. för att jag vet att mina vänner skulle dö om jag dog. för att jag vet att mina småsystrar inte skulle komma ihåg mig, och det gör så ont att tänka på det. Det gör så ont att tänka på hur alla skulle reagera. Även om det ibland känns som om alla vill att jag skall försvinna, så vet jag att det finns människor som bryr sig om mig. Men ändå, de skulle komma över det. Sorg varar inte för evigt.

_{Skrivet av Borttagen:}
Efter flera år av att ha mått dåligt, varit deprimerad, haft en osund relation med mat,känt mig extremt ensam,självmrodstankar, hatat mig själv så himla mycket så har jag slutligen bestämt mig att det är dags att seriöst göra något åt detta!

Går dock redan hos en kurator en gång per vecka för att prata ut om problem. Dock nu så har jag tagit kontakt med Vuxenpsykiatrin i min kommun för att få hjälp. Så väntar på kallelse dit för bedöming och se om jag verkligen har ätstörningar.

Jag är medveten om att de flesta problem jag har sitter i mitt eget huvud. Men jag vill verkligen ha hjälp för att överkomma detta!
För att ha en ljus framtid med min pojkvän och för mig egen skull och lycka så är jag beredd att göra vad jag kan för att må bra en gång för alla! Hur lång tid det än må ta!

_{Skrivet av Obliviate_:}
Brabra Du har tagi första steget så när är du på gång. Förhoppningsvis kan dom hjälpa dig så du kommer på rätt "köl" o börjar må bättre

_{Skrivet av Borttagen:}

Det hoppas jag med! är jättetrött på att må såhär, så vill verkligen göra nåt åt det innan det går för långt

_{Skrivet av Obliviate_:}
Låter som en sund inställning. Man kan ta sig ur det mesta. Var själv rätt nere i träsket som yngre o hade rätt långt gågna självmordsplaner. Meeen jag redde ut mitt liv istället o nu för tiden mår jag bra för det mesta. Så det finns ljus i slutet av tunneln, du måste hitta det bara