Hemligheter kan inte gömmas för alltid

^Det tycker jag också

JÄTTEBRA ♥

idag är det söndag!!
idag kommer AndromedaBlack tillbaka!!
Längtar efter mer!!

Draco Malfoy

Jag öppnade dörren och steg in i huset. Jag smög så tyst jag kunde för jag ville inte väcka Scorpius som antagligen sov vid det här laget.
”Draco.” viskade en röst och jag mötte Astorias blick. Jag tittade skamset bort och gick förbi henne utan att svara. När jag hade passerat henne tog hon tag i min hand och drog mig intill sig. Hon slog armarna omkring mig och lutade huvudet mot min axel. Helt plötsligt släppte hon mig och tog ett steg bakåt. Jag hann inte reagera innan hennes hand smällde till min kind. Det sved till och jag stönade till av smärta. Astoria tittade argt på mig och jag lade först nu märke till att det såg ut som om hon hade gråtit.
”Vart har du vart?” sa hon tyst och lade armarna i kors.
”På trolldomsministeriet.” svarade jag och satte mig ner på trappan.
”Jag skickade en uggla till Mr Weasley och han sa att du aldrig kom till kontoret idag.” sa hon och satte sig bredvid mig.
”Jag hade annat att göra.” sa jag och Astoria gav mig en misstänksam blick.
”Hade det något med Elladora Lestrange att göra?” frågade hon och jag nickade.
”Kan jag få fråga varför du nyss smällde till mig som om jag hade vart otrogen?” frågade jag. Astoria suckade uppgivet och jag lade armen om henne.
”Jag fattar inte att du bara transfererade dig iväg sådär.” sa hon. ”Vänta lite. Har du varit otrogen?” frågade hon argt.
”Nej!” svarade jag och Astoria slappnade av. Fast egentligen var jag inte helt säker på om man var otrogen när man träffade sitt ex. ”Jag var tvungen att hjälpa Ella. De höll kvar henne där trots att hon inte hade gjort något.” försvarade jag mig.
”Har du hört vad som stod i The Daily Prophet idag?” frågade hon och jag skakade på huvudet, lättad över att hon hade bytt ämne. Jag kände inte direkt för att diskutera mamman till min dotter. ”Det stod att den senaste tiden har flera barn attackerats av varulvar. Trolldomsministeriet sa att de inte visste vad varulvarna planerade men att de misstänkte att deras plan var att skilja barnen från föräldrarna.” sa hon och jag tittade skeptiskt på henne.
”Det låter lite långsökt. Kom så går vi och lägger oss.” sa jag och reste på mig. Astoria reste också på sig och gav mig en snabb kyss på kinden innan hon gick in till Scorpius rum. Jag skyndade mig in på badrummet och låste dörren om mig. Jag satte på handfatet och skvätte lite kallt vatten i ansiktet. Jag visste inte hur jag skulle göra med Ella och vår dotter. Jag ville träffa Cassia, men samtidigt ville jag inte berätta för Astoria om dem. Och jag tänkte inte träffa Cassia eller Ella bakom Astorias rygg. Men Scorpius borde få lära känna Cassia. De är ju trots allt syskon. Jag stängde av kranen och torkade bort vattnet från mitt ansikte. Men det var en till sak jag inte förstod. Varför hade Astoria varit så orolig? Det var som om hon trodde att jag inte skulle komma hem igen. Var det så att hon verkligen trodde att Ella eller Cassia var farliga. Eller var det trolldomsministeriets varning om varulvar som gjorde henne extra orolig. En knackning på dörren fick mig att stelna till innan jag hörde Astorias röst.
”Jag går och lägger mig. Scorpius ville prata med dig.” Jag öppnade dörren och kysste Astoria till hennes förvåning. Jag smekte henne över håret och hon la armarna runt min midja. Jag drog bort min mun från hennes läppar.
”Jag älskar dig, Mrs Malfoy.” sa jag och hon rodnade men ett leende började sakta spridas över hennes läppar.
”Jag älskar dig också, Mr Malfoy.” sa hon och jag kysste hennes panna.
”Men vem älskar Scop?” frågade en svag röst. Scorpius stod i dörröppningen till sitt rum och höll sin nalle i ena handen. Jag skrattade och släppte Astoria för att lyfta upp Scorpius i min famn.
”Pappa älskar Scop.” sa jag allvarligt och Scorpius skrattade till av förtjusning. Hans gråa ögon, så lika mina egna, tittade busigt på mig. Jag kunde inte låta bli att fundera på om Cassia också hade ärvt mina ögon, precis som min son hade gjort.

jättebra!!
denna fanfictionen är den bästa jag någonsin läst!

SUPER!

Super ^^

Super-awsome-braigt!!!!!

BRA

Azym